AI, robotar och föreställningar om morgondagens arbetsliv

Robotar som tar över arbetsuppgifter och effektiviserar alltifrån kollektivtrafik till avancerad sjukvård och administration. Idéerna om morgondagens arbetsliv är många och tekniken, i form av robotar och artificiell intelligens, har en central plats i debatten om framtidens samhälle. Men är de här prognoserna rimliga? Och hur tänker och pratar vi om den tekniska utvecklingen?

I boken AI, robotar och föreställningar om morgondagens arbetsliv studerar en grupp forskare idéer och föreställningar kring automationen, historiskt och i ljuset av dagens diskussioner om artificiell intelligens. Tekniken utvecklas snabbt och den kommer att påverka våra vardagsliv på olika nivåer. Framför allt arbetslivets och arbetsmarknadens utveckling lyfts i samhällsdebatten och med det följer många frågor. AI, robotar och föreställningar om morgondagens arbetsliv.

I framtiden kan antalet arbetstillfällen komma att minska vilket skulle kunna innebära en utveckling mot större ekonomiska och sociala klyftor. Men kanske ger skiftet istället möjligheter att arbeta mindre och dela på jobben? Just aspekten om ökade ekonomiska och sociala klyftor är viktig att lyfta, menar Michael Godhe, lektor i kultur- och mediegestaltning. Han är redaktör för boken tillsammans med Daniel Bodén, Södertörns högskola

– Den riskerar att försvinna i det allmänna mediebruset. Om nu arbetsmarknaden kommer att förändras måste vi också ställa frågor kring vilket samhälle som vi vill ha. Risken finns att det kommer att bli ekonomiska klyftor om vi inte funderar på hur vi ska bemöta en eventuell minskad efterfrågan på arbetskraft. 

Nya perspektiv på AI nödvändiga

Men kan vi välja en framtid utan AI? Den frågan utforskas i boken. Michael Godhe menar att debatten ofta tycks utgå ifrån att AI redan är här och att det nu gäller att hantera och förebygga eventuella risker eller förbereda samhället på att vi står inför stora förändringar. 

– Om det är så att AI är här för att stanna, ja då måste humanvetenskapliga perspektiv vara en del av debatten och utvecklingen, säger Michael Godhe. 

Idag hörs sådana perspektiv vanligtvis inte i debatten om automatisering. 

– Ett av budskapen i samhällsdebatten tycks vara att vi inte kan välja bort AI. Om det skulle förhålla sig så, så är det naturligtvis självklart att humanvetenskapliga perspektiv måste vara en del av pusslet.  

Bokens författare kommer från olika discipliner. De forskar inom ekonomisk historia, etnologi, idéhistoria och konstvetenskap och belyser diskussionen om AI i alla dess skepnader. De utforskar hur samtalet förs i dagspress och på arbetsplatser, men också hur det uttrycks i konst och språk.

– Boken visar hur debatten har förts kring automationen och den ekonomiska utveckling som många menar att den kan medföra. I ett kapitel visas hur automatiseringen av en arbetsplats inte bidrog till att göra arbetet mer kvalitativt utan snarare mer stressigt för de som handskas med automationen. Boken visar också hur populärkulturen föregriper utvecklingen genom att föreställa sig en framtid där AI blivit en naturlig del av vårt vardagsliv, säger Michael Godhe.

Kontakt
Visa/dölj innehåll

Senaste nytt från LiU
Visa/dölj innehåll