29 juni 2026

Projektet AI4Ma får Skolsamverkanspriset för sitt arbete med att utveckla AI-stöd i matematikundervisningen tillsammans med gymnasieskolan. I nära samverkan med Ebersteinska gymnasiet har projektgruppen tagit fram digitala verktyg som ger elever individanpassad återkoppling och samtidigt stärker lärarens möjligheter att fokusera på undervisningens innehåll.

En grupp män som står bredvid varandra.
Claes Algström, Lukáš Malý, Berkant Savas, projektledare George Baravdish och Olof Svensson.  Saknas på bild: Tomas Johansson.

Projektledaren George Baravdish, biträdande professor och enhetschef vid Institutionen för teknik och naturvetenskap, berättar att det är en stor stor ära för gruppen och det känns väldigt roligt att få uppskattning för ett projekt som varit en lång resa.

- Priset lyfter särskilt fram vårt engagemang i samarbetet mellan akademi och skola, där vi inte bara utvecklat teknik utan tillsammans med gymnasielärare arbetat med något som gör konkret skillnad i klassrummet. Projektet är också en del av en större satsning inom Centrum för AI-baserat lärande i matematik (CALM), där vi samlar erfarenheter och kompetens kring AI i matematikundervisning.

Hur föddes idén till AI4Ma?

- Gruppens medlemmar har lång erfarenhet av digitala lärmiljöer inom universitetsmatematik. Matematik kräver aktivt arbete och snabb individuell återkoppling, vilket kan vara svårt att uppnå i klassrum. Vi såg tidigt att AI kunde spela en viktig roll; inte genom att ersätta läraren utan genom att ge studenter individanpassad återkoppling, så att läraren kan fokusera på djupare diskussioner. Tanken föddes då att använda den struktur som framtagits för att hjälpa elever med matematik direkt på gymnasiet.

Hur har det varit att arbeta med ert projekt?

- Projektet har varit både utmanande och mycket givande men framför allt en laginsats, alltifrån programmering till pedagogisk teori och klassrumsdiskussioner med elever. Vi har arbetat i en tid då stora språkmodeller utvecklats snabbt, vilket krävde att vi kontinuerligt anpassade oss. Samtidigt gav detta möjligheten att testa banbrytande idéer direkt i undervisningen och iterativt förbättra AI-stödet baserat på verkliga klassrumserfarenheter. En annan utmaning har varit skolelevers integritet och provresultat som exempelvis måste hanteras enligt fastställda ramverk och kan inte enkelt användas som träningsdata för AI-verktyg.

Hur har det varit att samverka med en skola?

- Samarbete direkt med en skola kan vara en tröskel i sig. Men Ebersteinska gymnasiet har varit tillmötesgående och förstående, och verkligen jobbat för att göra projektet genomförbart. Medlen vi fick från Norrköpings fond för forskning och utveckling och även PUG möjliggjorde tid för gymnasielärare att delta direkt i projektet tillsammans med elever. Vi införde även årliga workshops där gymnasielärare i matematik kunde delta och ge synpunkter på framtagna digitala hjälpmedel, vilket gav ovärderlig insikt i vad skolor faktiskt behöver och efterfrågar. Denna typ av kunskapsspridning och samverkan är något vi vill fortsätta utveckla inom ramen för CALM.

Centrum för AI-baserat lärande i matematik (CALM) är inrättad av Tekniska fakulteten med hemvist vid Institutionen för teknik och naturvetenskap. För mer information, kontakta föreståndaren George Baravdish. 

Skolsamverkanspriset består, utöver ett diplom, av anslagsmedel om 20 000 kronor för kompetensutveckling inom ramen för anställningen.

 

Mer information

Kontakt

Tidigare pristagare

Mer om skolsamverkan

Senaste nytt från LiU

Studenter sitter vid bord med datorer i biblioteket.

Rekordstort intresse för Linköpings universitet när antagningen är klar

Linköpings universitet fortsätter att vara ett av Sveriges populäraste lärosäten. Över 52 600 personer sökte till höstens program och fristående kurser. Av dem har 19 250 personer nu  fått positiva besked.

Neil Lagali vid utrustning för att undersöka ögonen.

Ögonproblem efter covid-19 kan nu förklaras

Mild covid-19 kan ge svåra och långvariga ögonproblem, visar en studie från Linköpings universitet. Studien förklarar också varför det har varit svårt för drabbade att få hjälp. Avvikelserna upptäcks nämligen inte med standardmetoder.

En kvinna som knäböjer i en trädgård och plockar växter.

När jorden blir data – hur digitalisering påverkar kunskapen om jordhälsa

Hur vet vi egentligen om jorden är frisk? En ny studie från LiU visar att när kunskap om jord allt oftare översätts till digital data riskerar viktiga kunskaper om jordens biologiska liv och lokala förutsättningar att få mindre utrymme.