Akademisk festkonsert med många strängar

Kan en festkonsert ha många strängar på sin lyra? Om inte, så har i alla fall Linköpings studentsångare, Linköpings Akademiska Orkester och solister ändå det. De blandar nordisk stämning, sydamerikanskt rumbatempo med sprakande ryskt på festkonserten 25 maj.

Ensembler på scen

Promotionshögtiden 2018 inleds traditionsenligt med Akademisk festkonsert, i år den 41:a i ordningen.

Två av universitetets ensembler medverkar, Linköpings Studentsångare och Linköpings Akademiska Orkester, LAO. Det blir alltså ett drygt hundratal sångare och musiker på scenen i Missionskyrkan vid konserten den 25 maj som börjar 19.00.

I år blir konserten, med musik från tre sekler på programmet, förmodligen extra minnesvärd. Bland annat kommer publiken att få höra en mycket ung - 14 år - saxofonsolist, Noah Hofvander, briljera med både teknik och känsla tillsammans med Linköpings Akademiska Orkester, LAO.

Merete EllegaardMerete Ellegaard Foto: Peter Holgersson ABMen hur sätter man ihop ett konsertprogram?
- Det är många parametrar som får vägas in, säger Merete Ellegaard, dirigent för LAO och som tillsammans med Christina Hörnell, universitetets director musices och dirigent för Linköpings studentsångare letar fram musik som passar just för den Akademiska festkonserten.
- Vi vill ju ha bredd på programmet. Få in några svenska verk, blanda äldre musik med 1900-talskompositörer och nutida musik. Och så vill vi framhålla kvinnliga tonsättare, säger Merete Ellegaard.

Dessutom måste de förstås ta hänsyn till vad ensemblerna mäktar med.
- Vi vill gärna vårda dem. Det får alltså bara bli på gränsen till svårt, säger Merete Ellegaard.

Glädje, glädje, sköna gudalåga!
Det blir studentsångarna som får öppna konserten med August Södermans tonsättning av 1700-tals poeten Friedrich von Schillers berömda dikt An die Freude. Den mer än 200 år gamla texten är tänkvärd också idag: Med din hand du verlden stöder/som utur sin bana gled/alla menskor blifva bröder/

Christina HörnellChristina Hörnell Foto: Peter Holgersson ABAugust Södermans tonsatte Ode till glädjen 1859.
- Det visade sig att det bara fanns ett handskrivet stämmaterial bevarat, berättar Christina Hörnell.
Musik vid LIU återskapade ett partitur och nu vid promotionen spelas alltså stycket på nytt. Och vad kan passa bättre som inledning till årets promotionshögtid än Schillers diktrader mot slutet: Glädje, glädje skummar i pokalen!

I skarp konstrast mot Södermans nordiska toner står nästa verk på programmet. Efter uruppförandet av Scaramoche 1937 trodde den franska kompositören Darius Milhaud inte att verket hade någon framtid. Han avrådde till och med erbjudandet om att få partituret tryckt.
Så fel han hade!
LAO framför nu Scaramouche med den unga solisten Noah Hofvander på altsaxofon.
- Klangligt kan den första satsen liknas med ett ostämt parisiskt gatupiano, skriver Christina Hörnell i konsertprogrammet. Och Noa Hofvander, som här kommer att visa en bländande teknik beskriver själv musiken i satsen som, tja, lite okontrollerad. I den pampiga slutsatsen hörs tydligt hur Milhaud i Scaramouche influerats sydamerikansk musik.

Kören Linköpings studentsångare sjunger Foto: Daniel HaggmyrDen finlandssvenska kompositören Cecilia Damström belönades 2016 med ett första pris i Linköpings studentsångares Composition Award, som lockade en mängd kvinnliga tonsättare att komponera körmusik för manskör.
I Cecilia Damströms sparsmakade verk At Teasdale´s, ger hon i tre satser musikaliskt uttryck åt den amerikanska poeten Sara Teasdales dikt om havet, natten och kärleken.
I sin prismotivering skriver kören att Cecilia Damström som tonsättare ”tillvaratar manskörsinstrumentets stora klangrikedom och variationsmöjligheter med påtaglig känsla för mansröstens förutsättningar”.

Färgsprakande rysk musik, tre satser ur Pjotr Tjajkovskijs Symfoni nr 4, står därefter på programmet.
Linköpings akademiska orkester gav sig i kast med verket redan i höstas och framförde det då också vid en konsert i Norrköping. Nu är det dags för ett uppförande också i Linköping.
Den fjärde symfonin uruppfördes 1879 och blev Tjajkovskijs sätt att skriva av sig en period av djup depression och förtvivlan.

Orkester Foto: Peter Holgersson ABKonserten avslutas med nationalromantiska klanger och alla de drygt hundra sångare och musiker på scen. Tillsammans med barytonsolisten Hans Klareskog låter de publiken återvända från Ryssland till Norden och den fornnordiska historien om Olav Tryggvason.
Edvard Grieg tonsatte Bjørnstjerne Bjørnsons dikt Landkjænning 1872 under en tid då Norge ville frigöra sig från den påtvingade unionen med Sverige.

- I musikens möten delar vi känslor och skapar gemensamma värden som inte styrs av kön, klass, ras, religion eller ekonomiska förutsättningar, skriver Christina Hörnell i sitt förord till årets festkonsert.

Vilket också kan sägas gälla för den akademiska forskning som uppmärksammas under promotionshögtiden 2018.

Konserten produceras av Musik vid LiU.

Läs mer om LiU:s akademiska högtider

Information om biljetter för anställda och studenter

Linköpings Akademiska Orkester

Linköpings Studentsångare

Senaste nytt från LiU