Simone Lejon har varit tvärsäker på sitt yrkesval ända sedan hon fick pröva på att stå inför en mellanstadieklass under praoveckan i högstadiet. Lycka till i framtiden som lärare, sa hennes handledare.
Det blev rena kicken. Och det blev lärarutbildningen på Linköpings universitet.
– Jag var skoltrött efter gymnasiet och jobbade först ett tag innan jag började fundera på studier. Jag tyckte LiU hade ett bra upplägg på sin utbildning och hade kompisar som redan läste här och trivdes jättebra. Och det kom jag också att göra!
– Jag är väldigt nöjd med min utbildning, jag kom så bra överens med flera lärare och jag hade sån tur med den verksamhetsförlagda utbildningen, den gav också jättebra erfarenheter.
Studentlivet gjorde förstås sitt till. Det finns alltid stunder under en utbildning då det bränner till särskilt. För Simone Lejon hände det under en kurs i matematikdidaktik.
– Vi tränade på att hålla genomgångar för varandra. Plötsligt insåg jag att det finns så många infallsvinklar på hur man kan lösa pedagogiska problem på. Matematiken har blivit ett hjärteämne för mig.
Karriär är inget för Simone Lejon. Lärarjobbet är extremt tillfredsställande, precis rakt upp och ned och mitt i vardagen.
– Det jag nu ser mest fram emot är att få egna klasser, bygga upp relationer med eleverna och få följa deras utveckling under några år.
Men framtiden är ändå inte helt spikad.
– Efter gymnasiet jobbade jag ett tag, bland annat med funktionsnedsatta och som personlig assistent. Om jag väljer att läsa vidare, blir det definitivt specialpedagogik.
