18 oktober 2021

Forskning på ansiktsigenkänning har pågått under lång tid men tagit riktig fart under senare år.
– Tekniken börjar användas i allt fler sammanhang, säger Jörgen Ahlberg som forskar om datorseende.

Ansiktsigenkänning
Ansiktsigenkänning förknippas ofta med polisens möjlighet att identifiera misstänkta personer. Ett datorprogram matchar exempelvis ansikten från övervakningskameror med personer i polisens register.
Men ansiktsigenkänning har en rad andra användningsområden. Alltifrån att identifiera ansikten som låser elcyklars motorer för obehöriga, förenklad inloggning i telefoner och datorer istället för koder – till kontroll över medborgare.

Snabb identifiering

Jörgen AhlbergJörgen Ahlberg Foto Teodor AxlundJörgen Ahlberg forskar i datorseende vid Institutionen för systemteknik (ISY) vid LiU och är en av grundarna till Visage Technologies, ett företag inom utvecklingen av ansiktsigenkänning.
– Ansiktsigenkänning fanns även för 20 år sedan, men med dagens teknik går identifieringen så enormt mycket snabbare och ger säkrare resultat än om människor manuellt ska gå igenom bilder i en databas, säger Jörgen Ahlberg.
En följd av det är bland annat att polisarbetet effektiviseras.
– Den mängd bild- och videomaterial som datorer kan söka igenom på några minuter kan tidigare ha tagit flera veckor för polisen att göra. Nu har polisen ett system i drift för detta.

Förebygga terrorbrott

Jörgen Ahlberg lyfter fram både för- och nackdelar med möjligheterna som ansiktsigenkänning ger.
Utöver brottsbekämpning nämner han exempelvis säkerhetsaspekter i trafiken.
– Ansiktsigenkänning i bilar kan innebära att fel person inte får möjlighet att starta bilen, som vid en vanlig bilstöld eller terrorbrott.

Personlig integritet

Nackdelarna är framför allt risker för den personliga integriteten. De tekniska möjligheterna gör att människor kan bli igenkända var och när som helst.
– I Sverige är tilliten till myndigheter stor hos flertalet invånare och vi har en stark lagstiftning inom området. Vi är därför inte så oroade över att de ska bli som i Kina, där medborgarna följs av myndigheterna när de rör sig i städerna. Själv tycker jag det är oroande att privatpersoner kan bygga upp egna ansiktsigenkänningsregister, vilket skett till exempel i Ryssland. Det gäller att hantera tekniken ansvarsfullt och tänka på de etiska aspekterna.

Ändrade beteenden

I ett tioårsperspektiv ser han att tekniken utvecklats ännu mer, men att tekniker för att inte bli igenkänd i datorerna också har tagit ett stort språng framåt.
Samtidigt kommer vi att behöva vänja oss vid att i allt högre grad bli igenkända, spår Jörgen Ahlberg.
– Om någon tar en bild där jag är i bakgrunden kan jag troligtvis bli igenkänd. Hur detta påverkar vårt beteende vet jag inte, men vi har redan fått ändrade beteenden på grund av sociala medier. Många har blivit försiktigare med att sprida personliga bilder, jämfört med när till exempel Facebook var nytt.

Säkerhet i trafiken

Trafik och transporter kommer att påverkas än mer säkerhetsmässigt, gissar han.
– Bilen kommer att ha koll på dig så du inte somnar, att det är rätt förare och så vidare.
Detsamma gäller för exempelvis flygledare, piloter och lastbilschaufförer.
– Det kommer finnas system som har koll på dem och att de gör vad de ska så att ingen farlig situation uppstår.

Senaste nytt från LiU

Ida Lindgren och Elin Wihlborg.

Digitalisering utmanar den svenska samhällsmodellen

Det ställs hårda krav på kommuner och andra myndigheter att digitalisera. Men vilka konsekvenser får det för medborgarna och för hur vi bygger ett digitalt samhälle för alla? Det är frågor som en ny forskningsmiljö vid LiU ska titta på.

Kvinnlig student

Hon är ledaren med laget i fokus

Efter tjugo år som chef inom olika branscher kände Charlotta Bernervall att det var dags att nischa sig. Kursen Ledning och strategiskt personalarbete vid LiU blev vägen dit. – Jag har alltid haft ett stort intresse för människan, säger hon.

Linköpings universitet skylt.

Två nya Wallenberg Scholars vid LiU

Forskarna Feng Gao och Daniel Västfjäll vid Linköpings universitet har utsetts till nya Wallenberg Scholars. Dessutom får ytterligare sex LiU-forskare förlängda perioder. Varje forskare får mellan 18 och 20 miljoner kronor i fem år.