- Vi har tagit ett kliv in i en digitalisering som annars kanske hade tagit tio år att genomföra. Medarbetarnas arbetsinsats har varit helt fantastisk. Det har inneburit förändring för alla. För undervisningen men också för forskare som måste hämta information på nya sätt, summerar Gisela Eckert, prefekt på Institutionen för bildning och lärande (IBL).
Ungefär så beskriver flera medarbetare vi har talat med corona-omställningen, som LiU och hela samhället gjorde för ett år sedan. Måndag 16 mars 2020 gick LiU in i ett så kallat distansläge. På bara några dagar ändrades allt: Från ett utpräglat campus-universitet till att majoriteten av verksamheten blev digital.
Joakim Nejdeby. Foto THOR BALKHED- Det går knappt att förstå, det är en enorm arbetsinsats. Vi fattade beslutet på en onsdag och så började det att gälla måndagen efter. Allt har inte varit bra. Men i mångt och mycket kan vi säga att vi har lyckats, säger Joakim Nejdeby, chef för krisledningen och för LiU:s IT-avdelning.
LiU upprättade en krisgrupp redan i januari månad, en tid efter att de första fallen av det nya coronaviruset och covid-19 blev kända, i Wuhan i Kina.
- Frågan var när vi skulle aktivera en krisledning. Vi bestämde oss för att det skulle ske när det första fallet med covid-19 i Östergötland kom. Sedan hände saker väldigt fort, säger Nejdeby.
Sandra Skoog i studion med föreläsaren Unni Wikan på distans under konferensen #Enfrågaomheder 2020. Foto: Ulrik Svedin
Eldprov i digitalisering
En som fick fundera på hur omställningen skulle göras var Sandra Skoog, projektledare och utredare på Barnafrid, ett nationellt centrum för kunskap om våld mot barn. Verksamheten hade redan planerat in ett stort antal nätverksträffar och konferenser med uppåt 400 deltagare.
- Vi har ett regeringsuppdrag att sprida kunskap om barns våldsutsatthet till yrkesverksamma i Sverige. En stor del av vår verksamhet har byggt på att arrangera fysiska nätverksträffar och konferenser. Och det är viktigt att deltagarna kan mötas, interagera och dela erfarenheter.
Det blev ett omedelbart eldprov i digitalisering.
- Det krävdes ett jättejobb för att göra vår första digitala nätverksträff med landets barnahus där bland annat sjukvården, socialtjänsten, polisen och Åklagarmyndigheten ingår. Både arrangör och deltagare var ju nybörjare på allt. Vi tog hjälp av IT-avdelningen och av en extern aktör till de största produktionerna, berättar Sandra Skoog.
Hon noterar att alla har lärt sig något av det här året:
- Ja, nu kan vi sköta mycket mer själva, direkt från universitetet. Passande nog har vi också infört ett digitalt basprogram, en kurs för yrkesverksamma som möter barn. Det här digitala sättet att mötas har absolut kommit för att stanna, även om vi behöver ses också.
"Kunskapslyft"
Samma upplevelse hade Gunvor Larsson Torstensdotter på Didacticum, som är LiU:s eget centrum för internutbildning, och pedagogisk samt didaktisk utveckling. Tillsammans med IT-avdelningen fick personalen LiU:s intern-utmärkelse ”Årets team”. Frågan om digitalisering slog ut i princip allt annat:
- Vi insåg att LiU:s lärare snabbt måste få ökad kunskap i digital undervisning. Det var panikläge och massor av frågor. Plötsligt kunde vi inte ha salstentor … hur gör vi? Våra IT-utbildare fick jobba hårt. Och vi skapade drop in-tillfällen för lärarna där man kunde mötas och ställa frågor.
Samtidigt beskriver hon vilket kunskapslyft det har inneburit.
- Vi har exempel på medarbetare som beskrivit hur de tidigare varit osäkra på hur de ska plugga in datorn i en konferenssal för att presentera något. I dag håller de stora föreläsningar i Zoom utan problem.
Uppfinningsrikedomen verkar det inte vara fel på heller.
- Det finns lärare som har byggt upp egna studior i sina källare. Men flera stöter på svårigheter också. Därför måste vi försöka att lyfta alla där de står. Ett problem som är hybridundervisning, alltså när man har några studenter på plats, och några med på länk. Kontakten med dem i rummet blir ofta bättre.
Foto Thor Balkhed. Tentamen i sal, mer sällsynt nu.Examinationer är fortfarande en svårknäckt nöt. Antalet anmälningar om fusk har ökat.
- Vi tror att de allra flesta sköter sig. Men det kan handla om att examinatorn misstänker otillåtet samarbete, att studenter lämnar in identiska svar. Det är också svårt att veta vem som svarar på frågorna när en tenta görs på distans.
Hur ska lärarna göra för att undvika detta?
- Det finns olika sätt, även om vi inte har någon helt vattentät lösning. Man kan dela upp tentorna i olika moment, och göra delar av dem muntliga. En lärare beskrev hur han bestämde att studenterna ska kunna applicera kunskaperna i verkligheten på något sätt. Då blir det svårare att fuska, säger Gunvor Larsson Torstensdotter.
Ändrade rutiner
Jonas Detterfelt, proprefekt på Institutionen för industriell ekonomi (IEI), säger att examinationerna är bland det svåraste i det digitala läget.
- Vi stod med en vecka med över 70 tentor inom några dagar. Och de rutiner vi hade var väldigt inarbetade och svåra att förändra. Vi kunde genomföra examinationen med de digitala metoder som vi utarbetade snabbt och som vi har kvar nu.
Men samtidigt säger han att det finns en stor oro för att examinationerna inte är rättssäkra, och att det är svårt att veta om studenterna får med sig tillräckliga kunskaper.
- Vi måste jobba med tentorna och få dem säkra. Kanske med kameraövervakning och kontroll via internet, med det är ingen optimal lösning. Jag hoppas därför att vi kan utöka kapaciteten för salstentor. De behövs för typiska utantill-kunskaper i språk, för matematik och räknetentor och så vidare.
Det finns också flera förbättringar, till exempel har LiU:s IT-avdelning ordnat så att studenterna på distans fått tillgång till datorer med speciella program, i datorsalarna.
- Vi märker att studenterna tycker att en del saker är bättre. Lärarna måste koppla upp sig till en studiegrupp i taget, där man tidigare kanske har haft dem i helklass. Det ger bättre fokus på gruppen. Och lärarna har blivit tvingade att strukturera kurserna tydligare så att de ska fungera på distans.
Är det så här det kommer att se ut i framtiden?
- Jag tror att det blir mycket mera mixat med digitala möten och fysiska. Det har ju spelats in enorma mängder av föreläsningar under den här tiden. Inspelade föreläsningar kommer att bli vanligare. Några har ställt om till hemtentor och de kommer nog inte att ändra tillbaka.
Vad behöver LiU göra?
- I ett längre perspektiv: Börja tänka på hur vi ska till vara på de positiva följderna. I ett kortare perspektiv handlar det om att se hur vi ska få ett hybridläge för resten av året att fungera. Det läget är svårt eftersom ingen exakt vet vad vi ska avstå från, vad vi kan göra på plats och inte.
Ann-Charlott Ericson. Foto Emma Busk WinquistAnn-Charlott Ericson, proprefekt på Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper (BKV) märker att situationen har inneburit mycket hög arbetsbelastning på lärarna:
- Studenternas förutsättningar för studier och inlärning har nog inte varit optimala. Såväl lärare som studenter saknar de personliga mötena med varandra och det är också i och med det som man kan diskutera frågor och oklarheter som gör att förutsättningarna för inlärning underlättas.
Hur har det fungerat med verksamhetsförlagd utbildning (VFU och examinationer?
- Det har varierat mellan programmen. En del har kunnat genomföra VFU utan några förändringar, andra har flyttat på VFU-perioderna eller hittat andra lösningar. En del examinationer har genomförts på plats, andra har genomförts på distans. På medicinska fakulteten finns en hel del praktiska examinationer som måste genomföras på plats. De har krävt en omfattande logistik och en mer omfattande bemanning av tentavakter.
Vad behövs i framtiden?
- För att kunna planera verksamheten är det bra att ha god framförhållning. Således är det bättre att fatta beslut om lite hårdare restriktioner i god tid, trots osäkerhet, och sedan lätta på restriktionerna än tvärtom.
Ann-Charlott Ericson anser att både forskning och utbildning påverkas av coronakrisen:
- Ja, jag vill också belysa de svårigheter som forskningsverksamheten har tampats med. En stor del av forskningen har legat på is väldigt länge nu vilket orsakar en stor oro hos våra medarbetare, säger Ericson.
Omställningen har verkligen påverkat livet som student, både inom utbildningen och utanför
På Tekniska fakulteten konstaterar prodekan Helena Herbertsson också att det gick fort att ställa om. Hon berömmer både studenterna och medarbetarna samt understryker hur viktigt stödet från Didacticum och IT-utbildarna har varit.
- Omställningen har verkligen påverkat livet som student, både inom utbildningen och utanför. Jag är imponerad över allas insatser i sammanhanget.
Är det några beslut som har känts extra svåra att fatta?
- Besluten kring examinationsformer. Många lärare har varit bekymrade över hur man ska kunna utforma examinationen på ett sätt så den blir likvärdig och rättssäker och upplever att den konstruktiva länkningen mellan lärandemål, lärandeaktiviteter och examination riskerar att inte längre hänga ihop.
Helena Herbertsson tror att många arbetssätt har kommit för att stanna.
- Vi arbetar ständigt för att förbereda studenterna för yrkeslivet. Eftersom arbetsformerna inom yrkeslivet kommer att förändras efter pandemin, så måste vi hänga med. Att nyttja
Jag kan förvånas att vi inte nyttjat dessa verktyg mer redan före pandemin
Zoom eller Teams för möten i exempelvis projektgrupper är ett exempel. Jag tror även att vårt interna arbete kommer ske mer via digitala mötesverktyg, säger hon och fortsätter.
- Våra campus har aldrig legat närmare varandra än de gör nu och jag kan förvånas att vi inte nyttjat dessa verktyg mer redan innan pandemin för att binda samman LiTHs verksamhet vid exempelvis campus Valla och campus Norrköping. Naturligtvis finns det även fördelar med fysiska möten, men nu har vi fått en möjlighet som vi kan känna oss bekväma med, säger Helena Herbertsson.
Nödvändiga förändringar
IT-direktören Joakim Nejdeby, tillika chef för krisledningen, har inte bara anledning att se till vad som har hänt under året som gått. Han måste se framåt. Coronakrisen kommer att förändra LiU:s arbetssätt. Men hur mycket vet ingen. Även Nejdeby har noterat att IT-verktyg som ganska länge funnits i varje medarbetares dator, nu används dagligen.
Joakim Nejdeby. Foto THOR BALKHED- Användningen av de IT-verktyg som fanns var lösningen på de problem som uppstod. Det är klart att behoven hjälper till att skapa förutsättningar för ökad användning och ny kunskap. Kanske förändringarna hade kommit längre fram, men LiU har tagit stora kliv på kort tid. Man ska komma ihåg att verktyg som Teams och Zoom också har utvecklats och blivit användarvänligare under den här tiden, säger Nejdeby.
Han menar att det har funnits en poäng i att göra de nödvändiga förändringarna:
- Men att göra dem så här snabbt har varit kostsamt i form av arbetstid och stress har samtidigt skapat både förändring och nytänkande. Vi har tillsammans visat att vi klarar av omställningen, att vi tillsammans kan lösa till synes omöjliga uppgifter, säger Joakim Nejdeby.
