Asylkommissionen skickar alternativa migrationspolitiska direktiv till regeringen

Forskning om asylsökandes erfarenheter bör ligga till grund för migrationspolitiken. Det skriver Asylkommissionen i sina alternativa direktiv till regeringens migrationspolitiska utredning. Asylkommissionen är ett samarbete mellan forskare från Linköpings universitet och Flyktinggruppernas riksråd, FARR.

I juni 2019 gav regeringen en parlamentarisk kommitté uppdraget att ta ställning till hur den framtida svenska migrationspolitiken ska utformas. Kommittén har fått flera direktiv om hur uppdraget ska genomföras. Men direktiven kommer att försämra villkoren för människor på flykt, menar Asylkommissionen. Asylkommissionen består av forskare från Linköpings universitet, personer med egen erfarenhet av att ha sökt asyl i Sverige, professionella och representanter från civilsamhället

Asylkommissionen skickar nu, i samband med internationella flyktingdagen den 20 juni, alternativa direktiv till regeringen, så kallade skuggdirektiv. Där efterfrågar de bland annat ett tilläggsdirektiv om att forskning, och kunskaper om asylsökandes egna erfarenheter av migrationslagstiftningen, ska ligga till grund för hur migrationspolitiken utformas. 

– Vad har politiken för effekter för de den faktiskt berör, de asylsökande själva? Det finns ett demokratiskt underskott på det migrationspolitiska området, de som påverkas mest står längst bort från att kunna påverka lagstiftningen. Den parlamentariska kommittén måste basera utredningen på kunskap om varför människor flyr, varför de stannar kvar i Sverige och vad lagstiftningen har för konsekvenser för dem, säger Anna Lundberg, professor i välfärdsrätt och forskningsledare för Asylkommissionen. 

Forskningens fokus på lagar och politik

Ofta hamnar forskningens fokus på hur lagarna är konstruerade, vilken effekt de får på samhället, gränspolitik och vilka avvägningar politikerna gjort, menar Sanna Vestin som representerar FARR i Asylkommissionen. Det finns tidigare forskning om asylsökandes egna erfarenheter, men den är begränsad och under de senaste åren har lagstiftningen förändrats. 

– Det finns ännu inte så många studier som tittar på de erfarenheter människor har av de senaste årens stora förändringar. Kunskap om människors egna erfarenheter kan ge en fördjupad bild av asylpolitiken och vad den handlar om, säger Anna Lundberg. 

Asylkommissionen bedriver just nu ett forskningsprojekt med bidrag från det statliga rådet Formas (Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande). Projektet ska granska förändringarna i lagstiftningens innehåll och rättssäkerheten för de som söker skydd i Sverige. Inom projektet intervjuas människor med erfarenhet av den svenska asylprocessen, volontärer och professionella som möter asylsökande i sina yrken eller på annat sätt.

Konsekvenser efter förändrad lagstiftning

Asylkommissionen menar att mycket talar för att det har skett förskjutningar i grundläggande rättsprinciper som redan har lett till allvarliga konsekvenser för människor på flykt. Utformningen av framtidens migrationspolitik måste ta avstamp i forskning om dessa konsekvenser. Det krävs för att säkerställa och värna mänskliga rättigheter och rätten att söka asyl, säger Sabine Gruber, docent i socialt arbete.

– Man måste ställa sig frågan hur vi kan säkerställa asylrätten och hur vi kan forma politiken så bra som möjligt för människan. 

De alternativa migrationspolitiska direktiven kommer att skickas till regeringen i juni. Den migrationspolitiska kommitténs ska lägga fram sin utredning i augusti.  

Kontakt
Visa/dölj innehåll

Relaterat innehåll
Visa/dölj innehåll

Senaste nytt från LiU
Visa/dölj innehåll