Organiserad välfärdsbrottslighet är en högaktuell fråga. I Sverige uppskattas felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen till närmare 0,5% av BNP och det har rapporterats om fall där välfärdsverksamheter, så som hemtjänst, har utnyttjats av kriminella aktörer.
Sedan 2023 är svenska kommuner skyldiga att arbeta förebyggande mot välfärdsbrottslighet, men insatserna innebär svåra avvägningar. Fler kontroller kan minska risken för fusk, men innebär också ökade kostnader och mer administration. Samtidigt kan både för lite och för mycket kontroll påverka invånarnas förtroende för samhällets institutioner.
– Vi vet att många kommuner redan arbetar aktivt med de här frågorna samtidigt som andra kommuner befinner sig i en tidig fas. Vi vill belysa de dilemman som uppkommer när en ökad grad av kontroller införs i ett generellt välfärdssystem som till stor del baserats på tillitsbaserad styrning. Vi har också ambitionen att bidra till korsbefruktning mellan forskarperspektivet och kommunerna befintliga praktiska kunskap. Mycket utveckling händer redan i kommunerna och vi forskare behöver komma in i matchen och bidra.
Det säger Emanuel Wittberg, som leder projeket och är biträdande universitetslektor vid Avdelningen för statsvetenskap, Linköpings universitet och affilierad forskare på Centrum för kommunstrategiska studier samt Institutet för analytisk sociologi.
I projektet ingår också Susanne Wallman Lundåsen, biträdande professor vid Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitet och Marina Nistotskaya, professor vid Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet.
