– Både elever och allmänhet behöver naturvetenskaplig och teknisk allmänbildning för att kunna navigera i samhället. Det handlar bland annat om kritiskt tänkande, digital källkritik och hantera deepfakes, säger Jonas Hallström, professor i teknikens didaktik vid Linköpings universitet.
Han är styrelseordförande för den Nationella forskarskolan i naturvetenskapernas och teknikens didaktik, FontD, som funnits vid LiU på Campus Norrköping i snart 25 år. Den är ett samarbete mellan åtta lärosäten och har som syfte att utbilda lärare och lärarutbildare i hur man forskar på undervisning och lärande inom teknik och naturvetenskap. Den långsiktiga förhoppningen är ett ökat allmänintresse i de ämnen som brukar förkortas STEM – Science, Technology, Engineering, Mathematics.
Sara Läthén
– Undervisning är komplext och vi vill bidra med evidens som kan förbättra den, även om det ofta handlar om små delar av ett större pussel, säger Jonas Hallström.
Evidensbaserad forskning
Nyligen fick forskarskolan en förlängning med ytterligare fem år via Vetenskapsrådet. Totalt finns tio forskarutbildningsplatser som leder till doktorsexamen. Konrad Schönborn, professor i visuellt lärande vid LiU och vetenskaplig ledare för FontD, menar att forskarskolan är nödvändig av flera anledningar.
– Vi hör ofta om PISA-resultaten och nedåtgående trender i svenska elevers naturvetenskapliga förmågor, liksom minskat intresse för STEM. Det finns ett tryck på lärarkåren att utveckla de ämnena, samtidigt som många lärare saknar full behörighet i de ämnen de undervisar i. Dessutom diskuterar regeringen hur AI och digital teknik ska integreras i skolan. Forskarskolan bidrar med evidensbaserad forskning som kan användas direkt i klassrum och lärarutbildning, säger han.
Thor Balkhed
Kunskapsnav
Ett av de övergripande målen är att forskarskolan ska vara ett kunskapsnav som bidrar till utveckling av lärarutbildning, skola och förskola när det gäller de naturvetenskapliga ämnena och teknik. Men att faktiskt mäta den direkta effekten är nästintill omöjligt enligt Jonas Hallström.
– Det går inte att bevisa en direkt linje, men många av våra tidigare studenter arbetar i skolor och tar med sig forskningsresultaten dit, säger han.
Konrad Schönborn fyller i:
– Forskarskolans alumner påverkar också lärarutbildningen och skolutveckling genom sina senare roller inom akademin, på myndigheter eller som skolledare. Men det finns en balansgång – de bästa doktoranderna vill vi gärna behålla som lektorer, vilket gör att de inte alltid återvänder till skolan där de skulle kunna göra störst skillnad.
Kvalitetssäkring
För att säkerställa att forskarskolan håller hög kvalitet finns en vetenskaplig kommitté. Den är sammansatt av internationellt framstående forskare inom teknikens och naturvetenskapernas didaktik som granskar forskarskolans arbete årligen.
– Vetenskapsrådet har nyligen börjat utvärdera forskarskolornas långsiktiga effekter, exempelvis hur många som disputerar, hur många som återgår till skolväsendet och hur universitet samarbetat. Och vår internationella vetenskapliga kommitté fungerar också som en viktig kvalitetsgaranti, säger Konrad Schönborn.
