I skrivande stund har cirka 100 000 kvadratkilometer brunnit i Australien sedan hösten 2019, enligt australiensisk media. Än finns inga tecken på att bränderna kommer att avta. Normalt sett brukar brandsäsongen vara från december till i slutet av mars, men experter varnar för att den extrema torkan och värmen kan förlänga perioden ytterligare.
– Bränder är normala – många av växterna är anpassade för det. I det avseendet går det inte att jämföra med bränderna i Amazonas, som består av regnskog – som normalt inte ska brinna. Men eftersom det har varit extrem torka och högre temperaturer än normalt så har bränderna i Australien fått väldigt stor omfattning, säger LiU-forskaren Karl-Olof Bergman, naturvårdsbiolog med särskild inriktning mot biologisk mångfald.
För att ge perspektiv på omfattningen berättar han att Östergötland har en yta på cirka 10 000 kvadratkilometer, det motsvarar en tiondel av ytan som har brunnit i Australien.
Unika arter hotas
Känguruer hör till de mest kända pungdjuren. Foto iStock.com/mitumalKontinenten har ett unikt djurliv som utvecklats under lång tid i isolering, dominerat av många unika pungdjur. De är anpassade efter den speciella livsmiljön som finns där, och nu riskerar flera dussin hotade arter att försvinna för alltid.
Många arter var pressade redan innan den här extrema händelsen. 10 procent av arterna i den här gruppen har redan utrotats på 200 år. Det beror framför allt på att människor har minskat djurens habitat för att odla och föda upp köttdjur. Dessutom har människan bland annat introducerat räv, hund, katt och kanin till Australien.
– Pungdjuren har levt i miljontals år med enbart inhemska rovdjur, och kan inte skydda sig mot de nya rovdjuren som introducerats. Kaninerna har förökat sig enormt och gör stor skada på de naturliga och livsnödvändiga miljöerna för de här djuren.
En flygande hund. Foto iStock.com/Connie KerrHan säger att det som drabbar djuren nu är ”en perfekt storm” av förluster av livsmiljöer, invasiva arter, enorma värmeböljor, torka och nu omfattande bränder. Förra året dog till exempel en tredjedel av hela populationen av en art av flygande hundar, på grund av torka.
Vad tror du om djurens chanser att överleva bränderna?
– För de som har kvar sina livsmiljöer finns det chans att överleva. De djur som har lyckats fly elden, under mark, genom att flyga eller som är snabba nog att hoppa eller springa ifrån lågorna kommer att behöva mat.
Vad kan människor göra för att hjälpa dem?
Flygpungekorre. Foto iStock.com/Nearchos– Just nu räddar människor brännskadade djurindivider. För framtiden behöver vi skydda överlevande livsmiljöer. En typ av flygpungekorre, Yellow-bellied glider, behöver till exempel hålträd för sin överlevnad. Det tar tid för sådana träd att skapas.
Hur är det med växternas chanser att överleva?
– Jag vågar inte säga säkert, men de bör kunna återhämta sig. De har rotsystem och frön i backen.
Han berättar att det kan ta upp till 40 år för livsmiljöer att återhämta sig, i vanliga fall. Med den extrema värmen och rekordlåga nederbörden som har föregått branden kan växternas förmåga att producera fröer och skapa skott ha påverkats, eftersom processen kräver mycket energi.
– Normalt ska det kunna komma regn, och det ökar chanserna att växterna skjuter skott och att djuren får något att äta.
Hur ser du på framtiden?
– Med grundproblemen som redan fanns är det svårt att se någon vändning. Sannolikheten att den här händelsen är kopplad till klimatförändringar är stor. I februari dog 500 000 nötkreatur till följd av plötsliga skyfall efter en sju år lång torka i Australien, ändå finns politisk ovilja att minska koldioxidutsläppen. Globalt sett är problemet detsamma: trots bränderna i Amazonas och flera liknande händelser, så saknas den politiska viljan att vända kurvan. Vad gäller Australien är förhoppningen att kvarvarande livsmiljöer ska bli återkoloniserade av djur och växter. Men för att det ska vara möjligt behöver vi, som sagt, skydda livsmiljöerna.
