Barn och unga som placeras i samhällsvård har ofta betydligt sämre tandhälsa och får mindre tandvård än andra barn. Det visar en avhandling av Tita Kirkinen, som disputerade vid Malmö universitet i december 2023 med avhandlingen Dental Health and Dental Care in Children in Out-of-Home Care.
Studien bygger bland annat på data från Svenskt kvalitetsregister för karies och parodontit (SKaPa) och pekar på en viktig orsak: de många flyttarna gör att barnen ofta inte hinner kallas till tandvården innan nästa flytt.
”Det är en grupp som inte får den tandvård de har rätt till. Många kommer först när det är akut, och de har även mindre tillgång till tandreglering än andra barn”, säger Tita Kirkinen.
Det handlar inte bara om karies. Utebliven tandvård kan leda till smärta, infektioner och påverka barnets självkänsla och livskvalitet. För barn som redan befinner sig i en utsatt situation blir detta ytterligare en börda – en som går att förebygga.
Vid SOL-placering kan föräldrarna neka tandvård, och ibland prioriterar inte familjehemmen tandhälsan. Vid LVU kan socialtjänsten besluta att barnet behöver tandvård.
”För att barnen ska få den vård de har rätt till krävs samverkan mellan socialtjänst, familjehem och tandvården. Alla måste ta ansvar för att ingen faller mellan stolarna”, säger Tita Kirkinen.
”Tydligheten gör att vi snabbt kan nå barnen som flyttar till Värmland och erbjuda den tandvård som alla barn har rätt till”, säger hon.
”Jag har lärt mig att vara mer ödmjuk inför barnen som kommer till oss med den här ryggsäcken. Vi vet inte vad de har varit med om och vi behöver vara lugna och ge dem tid”, säger hon.
Framåt vill hon se uppföljningsstudier av den nya socialtjänstlagen (2025:400) som kräver att barn som placeras i familjehem får hälso- och sjukvård som motsvarar deras behov. Kommunen ska samverka med vården för att säkerställa regelbundna hälsokontroller och rätt insatser.
”Jag skulle vilja undersöka om barnens tandvård och sjukvård har förbättrats efter den nya socialtjänstlagen. Men det dröjer några år innan vi kan se effekt på det”, säger Tita Kirkinen.
Studien bygger bland annat på data från Svenskt kvalitetsregister för karies och parodontit (SKaPa) och pekar på en viktig orsak: de många flyttarna gör att barnen ofta inte hinner kallas till tandvården innan nästa flytt.
”Det är en grupp som inte får den tandvård de har rätt till. Många kommer först när det är akut, och de har även mindre tillgång till tandreglering än andra barn”, säger Tita Kirkinen.
Det handlar inte bara om karies. Utebliven tandvård kan leda till smärta, infektioner och påverka barnets självkänsla och livskvalitet. För barn som redan befinner sig i en utsatt situation blir detta ytterligare en börda – en som går att förebygga.
Varför brister tandvården?
Barnen flyttar ofta – ibland upp till tolv gånger på ett år eller ännu oftare. Ett barn kan vara skrivet i Stockholm men bo i Värmland, vilket gör att information missas och vården uteblir. Byråkrati och kostnadsfrågor mellan regioner försvårar ytterligare.Vid SOL-placering kan föräldrarna neka tandvård, och ibland prioriterar inte familjehemmen tandhälsan. Vid LVU kan socialtjänsten besluta att barnet behöver tandvård.
”För att barnen ska få den vård de har rätt till krävs samverkan mellan socialtjänst, familjehem och tandvården. Alla måste ta ansvar för att ingen faller mellan stolarna”, säger Tita Kirkinen.
Nytt arbetssätt i Värmland
För att motverka problemen har Tita Kirkinen, odontologie doktor, klinikchef och övertandläkare i barntandvård på Folktandvården i Värmland, drivit igenom ett nytt arbetssätt tillsammans med kommunernas socialtjänster och Region Värmland. Nu finns en gemensam ingång för barn som blir familjehemsplacerade, vilket gör att socialtjänsten inte behöver fundera på vilken mottagning barnet tillhör.”Tydligheten gör att vi snabbt kan nå barnen som flyttar till Värmland och erbjuda den tandvård som alla barn har rätt till”, säger hon.
Personliga insikter och framtida forskning
Arbetet med avhandlingen har påverkat Tita även på ett personligt plan:”Jag har lärt mig att vara mer ödmjuk inför barnen som kommer till oss med den här ryggsäcken. Vi vet inte vad de har varit med om och vi behöver vara lugna och ge dem tid”, säger hon.
Framåt vill hon se uppföljningsstudier av den nya socialtjänstlagen (2025:400) som kräver att barn som placeras i familjehem får hälso- och sjukvård som motsvarar deras behov. Kommunen ska samverka med vården för att säkerställa regelbundna hälsokontroller och rätt insatser.
”Jag skulle vilja undersöka om barnens tandvård och sjukvård har förbättrats efter den nya socialtjänstlagen. Men det dröjer några år innan vi kan se effekt på det”, säger Tita Kirkinen.
