I Sverige finns två huvudalternativ för personer med flyktingbakgrund som beviljats uppehållstillstånd; antingen erbjuds de boende finansierat av staten, eller så ordnar de en bostad själva genom sitt nätverk eller sina kontakter.
Tillsammans med Jennifer Shaneberger, statsvetare vid University of Kentucky, har Kristoffer Jutvik, forskare vid REMESO Linköpings universitet, undersökt hur de olika boendeformerna påverkat migranternas arbete, inkomst samt boendekvalitet. I studien utgår Shaneberger och Jutvik från vilken typ av boende personerna har när de först ankommer till en kommun.
– Vi följer de här personerna över tid och tittar på hur deras inkomst utvecklas och om de får ett jobb eller inte. Vi ville undersöka på en större skala hur det ser ut, säger Kristoffer Jutvik.
Personer som själva väljer var de vill bo hittar jobb
Samtidigt som få tidigare studier har fokuserat på skillnader mellan boendeformerna finns det starka åsikter i politiken om hur asylsökandes boende borde se ut. Framförallt har eget boende kritiserats, det finns en föreställning om att eget boende leder till segregation och överfulla bostäder.
– Vår studie visar att personer som ordnar eget boende i genomsnitt har högre sannolikhet att vara i arbete och få högre inkomster än de som placeras i statligt boende. Bostadskvaliteten inom det boende de ordnat själva är därtill inte sämre än de bostäder som har finansierats av staten, vilket oftast antas i den politiska debatten, säger Jutvik.
Resultaten i den här delen av studien bygger på enkätsvar från omkring 3 400 personer från databasen Bevara de berördas röst. I enkäten ställs frågor som genererar svar på sådant som är svårt att hitta i registerdata, till exempel hur många kvadratmeter en person bor på eller om de har ett fast bostadskontrakt.
Resultatet är intressant eftersom det har saknats data kring hur människor som ordnat sitt eget boende bor; vilka bor de med, hur bor de, vilka förutsättningar har de.
Jutvik konstaterar även att föreställningarna om de olika boendeformerna har förändrats med tiden. När lagen om eget boende infördes, i början av 1990-talet, var syftet att underlätta för människor att integreras ekonomiskt.
– Nu är den politiska retoriken nästan tvärtom.
I praktiken verkar de som förespråkade ett eget boende ha fått rätt.
– Vår studie ger exempel på det. Vi har analyserat data från 16,000 personer som kommer från Syrien och Irak. Ungefär 64 procent hade eget boende när de beviljades uppehållstillstånd och den gruppen har haft en mer gynnsam ekonomisk bana än de som hade ett statligt boende.
Är den gruppen representativ för flyktingpopulationen som helhet?
– Gruppen av asylsökande från Syrien och Irak utgör nära 70 procent av asylinvandringen under 2016. Framförallt antalet asylsökande från Syrien var stort under den här perioden, så det här resultatet är viktigt. Sedan finns såklart en möjlighet att andra mindre migrantgrupper som inte ingår i studien skulle kunna ha andra förutsättningar.
Lika inkomstnivå när man själv väljer bostadsort
Huruvida etableringen sker inom en migrantgrupp och kan innebära isolering inom de egna nätverken framgår inte av studien. Däremot har Jutvik och Shaneberger undersökt hur resultaten står sig i områden med socioekonomiska utmaningar.
– Kommuner fick möjlighet att lista sådana områden. Vi jämför inkomstnivåer mellan personer med eget boende i de här listade områdena och i de olistade områdena och vi ser att det är samma inkomstnivå mellan dem. Det är intressant för i den politiska retoriken framställs det ofta som att eget boende framför allt är ett problem i särskilt utsatta områden.
Den föreställningen har lett till att asylsökande som väljer att bosätta sig i områden som klassas som särskilt utsatta blir av med sitt dagbidrag. Nu avskaffas möjligheten att ordna eget boende helt och samtliga asylsökande kommer att placeras vid så kallade mottagnings- och återvändandecenter på sex orter i landet där Migrationsverket håller på att samla asylprövningen.
Utifrån din forskning, vad tycker du är viktigt att ha i åtanke?
– Att för de människor som kan välja var man ska bo verkar möjligheten vara bra för arbetsmarknadsintegrationen.
