Biologiskt framställd koldioxid (CO₂) väntas öka i takt med efterfrågan på förnybar, lokalt producerad energi. En central fråga växer fram i takt med att biometanproduktionen byggs ut och blir mer synlig: Vad ska göras med den koldioxid som bildas i processen?
− Till skillnad från fossil koldioxid har denna ett biologiskt ursprung. Den bör därför inte enbart ses som ett utsläpp, utan som en möjlig resurs i omställningen till en cirkulär ekonomi. Koldioxid används redan i dag, till exempel inom livsmedelsindustrin och som köldmedium, säger Stephanie Cordova, doktor i industriell miljöteknik.
Från rest till resurs
Biogas bildas när organiskt material bryts ner utan syre. För att kunna användas som bränsle i fordon uppgraderas den till biometan, som i dagligt tal också ofta kallas för biogas.
Ulrik Svedin
I den processen separeras koldioxiden bort. Den utgör cirka 30 till 50 procent av gasen.
− Det mesta av koldioxiden släpps sedan ut i atmosfären, trots att den är relativt ren och koncentrerad och därmed användbar. Vi kommer att få tillgång till mer koncentrerad koldioxid i framtiden, vilket gör den attraktiv som resurs snarare än som avfall.
Biometan kan ersätta fossil naturgas och produceras lokalt från avfall och restprodukter. I Linköping har det kommunala energibolaget Tekniska verken redan börjat producera livsmedelsklassad koldioxid som en biprodukt i biometanprocessen.
Flera möjliga användningsområden
Stephanie Cordovas studie visar att flera användningsområden framstår som särskilt lovande. Ett sådant är metanisering, som innebär att koldioxid reagerar med vätgas och bildar mer metan. Det kan öka produktionen utan att mer råvara behövs.
− Klimatnyttan är betydande, men tekniken kräver tillgång till stora mängder fossilfri el för vätgasproduktion.
Ett annat alternativ är flytande koldioxid, som kan användas i kylapplikationer, till exempel inom kyltransporter. Där kan den ersätta fossil koldioxid och ge direkta klimatvinster.
Samtidigt är marknaden begränsad och kraven på renhet höga.
− På kort sikt krävs livsmedelsklassad koldioxid för att undvika kontaminering, vilket ökar kostnaderna för rening och övervakning.
Koldioxid kan också göra nytta i växthus, hortikulturell användning.
− Koldioxid kan stimulera växters tillväxt och därmed bidra till effektivare livsmedelsproduktion.
Samhället kommer fortsatt att
behöva kolbaserade produkter
Mineralisering är ytterligare ett alternativ, där koldioxiden binds i fasta material.
− Det möjliggör långsiktig lagring och kan skapa nya material, men tekniken är fortfarande under utveckling.
På längre sikt kan biogen koldioxid också bli en viktig råvara för bränslen och kemikalier.
− Samhället kommer fortsatt att behöva kolbaserade produkter. Därför bör fokus ligga på att ersätta fossilt kol med förnybara alternativ, säger Stephanie Cordova.
Hinder och möjligheter
Att använda koldioxid kan i många fall minska klimatpåverkan jämfört med att släppa ut den direkt. Samtidigt måste resultaten ses i ett större systemperspektiv.
− Faktorer som tillgång till el, transportlösningar och lokala marknader påverkar utfallet.Trots potentialen används biogen koldioxid ännu bara i begränsad omfattning. Det kräver investeringar och lönsamheten är osäker. Efterfrågan är inte heller obegränsad, och infrastrukturen för transport och lagring kan vara svår att få på plats.
Framtida system kommer att
kombinera flera olika lösningar
− En utmaning är ekonomisk osäkerhet. Därtill kommer infrastrukturella hinder och en osäkerhet i politiska beslut kring energilösningar, vilket gör det svårt för biogasaktörer att satsa.
Samtidigt finns starka drivkrafter för förändring. Intresset ökar för biogen koldioxid och kolbaserade förnybara bränslen, drivet av både klimatmål och nya affärsmodeller.
− Vilket alternativ som är mest lämpligt beror på lokala förutsättningar. Det innebär att framtida system sannolikt kommer att kombinera flera olika lösningar, säger Stephanie Cordova.
