Studien bygger på en enkät till 110 kommuner och 248 fotbollsklubbar runt om i Sverige. Forskarna har undersökt vilka faktorer som påverkar arbetet med miljö-, energi- och vattenfrågor i fotbollsanläggningar.
Samma utmaningar för klubbar och kommuner
Trots att kommuner och fotbollsklubbar har olika förutsättningar visar resultaten att de möter nästan samma hinder. Brist på kapital, tidsbrist och små organisationer med begränsade resurser toppar listan hos båda grupperna. Många uppger också att det saknas teknisk kompetens och budget för att genomföra hållbarhetsåtgärder.
Teiksma Buseva
– Många tror att hållbarhetsarbetet bromsas av bristande intresse, men våra resultat visar något annat. De största hindren är tid, resurser och organisatorisk kapacitet. Viljan finns ofta redan på plats, säger Patrik Thollander, professor i energisystem vid Linköpings universitet.
Han menar att ett av studiens mest överraskande resultat är hur lika svaren är från kommuner och fotbollsklubbar.
– Vi ser att fotbollsklubbar och kommuner beskriver nästan exakt samma hinder. Det är ett ganska oväntat resultat eftersom det handlar om organisationer med helt olika förutsättningar, säger han.
Eldsjälar driver utvecklingen framåt
Samtidigt identifierar forskarna flera faktorer som kan driva utvecklingen framåt. För kommuner är minskade kostnader, stigande energipriser och stöd från ledningen viktiga drivkrafter.
För fotbollsklubbar spelar däremot engagerade eldsjälar en avgörande roll.
Charlotte Perhammar
– Det kanske mest intressanta resultatet är hur avgörande enskilda eldsjälar är i fotbollsföreningar. I många klubbar är det en person som driver frågor om energi, miljö och vatten. Utan dessa personer riskerar utvecklingen att stanna av, säger Emma Lindkvist, biträdande universitetslektor vid avdelningen Energisystem.
Resultatet visar att hållbarhetsarbete i många ideella föreningar fortfarande är starkt beroende av enskilda individers engagemang.
Behov av mer stöd och samverkan
Forskarna menar att resultaten kan användas av kommuner, fotbollsförbund och beslutsfattare för att utveckla mer träffsäkra stödinsatser. Särskilt efterfrågas praktiskt expertstöd och möjligheter till erfarenhetsutbyte mellan olika aktörer.
– När vi talar om hållbar omställning fokuserar vi ofta på ny teknik. Men den här studien visar att människor, ledarskap och organisation ofta är minst lika viktiga som de tekniska lösningarna, säger Patrik Thollander.
Studien har genomförts av Emma Lindkvist, biträdande universitetslektor, Patrik Thollander, professor, och Mikael Säberg, doktorand, samtliga vid avdelningen för energisystem vid Linköpings universitet. Forskningen har finansierats av Familjen Kamprads Stiftelse, Tekniska verken och Europeiska regionala utvecklingsfonden via Tillväxtverket.
