06 oktober 2026

Barn placerade i samhällsvård har ofta omfattande behov av hälso-, tand- och sjukvård. Trots att hälsoundersökningar är lagstadgade får färre än hälften av barnen en sådan undersökning. Det visar en studie där Barnafrids doktorand Godfried van Agthoven är försteförfattare.

Godfried van Agthoven, doktorand på Barnafrid.

Hälsoundersökningarna syftar till att upptäcka vårdbehov som annars riskerar att förbli oupptäckta när barn placeras i samhällsvård. Forskarna bakom studien har intervjuat socialsekreterare från olika delar av Sverige om deras erfarenheter av att beställa, samordna och följa upp hälsoundersökningar. De drar slutsatsen att otydligt ansvar och bristande samverkan gör att många barn i samhällsvård riskerar att missa viktig vård.

Studien visar att socialsekreterarna ser hälsoundersökningarna som viktiga för att hitta tidigare oupptäckta hälsoproblem och planera rätt stöd för barnet. Samtidigt beskriver de hur otydligt ansvar, varierande rutiner och svårigheter att samordna olika verksamheter ofta komplicerar arbetet.

– Socialsekreterarna beskrev inte bristande engagemang hos de professioner som möter barnen. Tvärtom såg de ett starkt engagemang både inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Utmaningarna uppstod framför allt när ansvarsfördelningen var otydlig och samordningen mellan verksamheterna inte fungerade tillräckligt bra, säger Godfried van Agthoven.

Studien visar också att kvaliteten på hälsoundersökningarna varierar. Den pekar samtidigt på vad som gör undersökningarna mer användbara. Enligt socialsekreterarna var undersökningarna mest användbara när läkaren hade förberett sig genom att ta del av tidigare journaler och hade kunskap om placerade barns särskilda hälsorisker.

Hälsoundersökningen behöver vara en del av en vårdkedja

Forskarna drar slutsatsen att hälsoundersökningen inte bör ses som ett enskilt läkarbesök. För att undersökningen ska få avsedd effekt behöver den vara en del av en sammanhängande vårdkedja.

– Hälsoundersökningen är viktig, men den gör ingen skillnad i sig. Om undersökningen behandlas som en enskild händelse finns en risk att identifierade vårdbehov inte leder till de insatser som barnet behöver. För att barnet ska få bättre hälsa behöver undersökningen följas av remittering, vårdplanering och uppföljning, säger Godfried van Agthoven.

Godfried van Agthoven är överläkare i barn- och ungdomsmedicin och verksam i Barnskyddsteam Västra Götaland. Han forskar vid Skaraborgs sjukhus.

Läs hela artikeln här

Kontakt

Om forskningsprojektet

Tidigare nyheter om projektet

Senaste nytt från LiU

En grupp människor som står bredvid varandra på omslaget till HU-extra 1986.

Medicinska fakulteten firar 40 år

Från ifrågasatt till förebild. 1986 ombildades Medicinska fakulteten till Hälsouniversitetet, med ambitionen att förena utbildning, forskning och samhällsnytta i en sammanhållen helhet.

En man med gröna handskar som håller upp ett litet plaströr.

Organ-på-chip visar hur cancer samspelar med sin omgivning

På ett organ-på-chip kan forskare nu utforska hur tumörer växer och påverkas av sin omgivning. Chippet, en liten platta med cancerceller, nerver och blodkärl, har utvecklats av forskare vid Linköpings universitet i samarbete med italienska kollegor.

En man som står bredvid en maskin i en fabrik.

Samma matematik kan styra robotar och skapa köttbullar

Vad har robotar som staplar lådor och framtidens köttbullar gemensamt? Mer än man kan tro. I sin doktorsavhandling visar Anan Ashrabi Ananno hur matematiska modeller kan användas för att lösa komplexa problem inom helt olika områden.