Under senare år har Sverige drabbats av flera stora skogsbränder. Bilden är från en brand 2014.
Frivilliga måste hjälpa till
Sverige brinner. När det här skrivs i slutet av april rasar flera skogsbränder runt om i landet och minnet av fjolårets omfattande bränder är fortfarande i färskt minne. Då tvingades räddningstjänsterna ta hjälp inte bara hjälp av utländsk brandpersonal utan också av frivilliga, som gjorde mycket viktiga insatser.
- Både i myndigheter och på politiskt håll finns en oro för hur den här sommaren ska bli. Det är alldeles uppenbart att räddningstjänsten inte klarar arbetet utan stöd av frivilliga. Det samarbetet är här för att stanna, säger Sofie Pilemalm, föreståndare för Carer.
Under skogsbränderna 2018 anmälde sig betydligt fler för att hjälpa till än räddningstjänsterna hade möjlighet att använda. Orsaken är en ovana att samarbeta med frivilliga eller att det helt saknas arbetsformer för sådan samverkan. De bristerna ska de nya kurserna bidra till att avhjälpa.
Sofie Pilemalm och Rebecca Stenberg är ansvariga för de nya uppdragsutbildningarna. Foto: Mikael Sönne
- Det är en mycket aktuell utmaning för räddningstjänster som ser över sina resurser. Man måste lära sig hur man bäst använder frivilliga, och det måste gå snabbt, säger Rebecca Stenberg, forskare vid Carer.
Forskning om CIP-ar
De tre uppdragsutbildningarna hålls under två dagar vardera i oktober, november och december. (Uppdatering: kurserna är framflyttade och beräknas hållas våren 2020.) Målgruppen är både personal från blåljusmyndigheter, kommuner och länsstyrelser och även representanter för frivilligorganisationer som Röda Korset. Innehållet är just samverkan mellan myndigheter och frivilliga, såväl på individ- som organisationsnivå.
Anmälan öppnar under maj och platsantalet är begränsat till 25 platser på varje kurs. Kurserna ges i samarbete med KMC, Katastrofmedicinskt centrum, vid LiU.
- Man kan välja att gå en, två eller alla tre utbildningarna. De som väljer alla tre får en liten rabatt på priset, berättar Rebecca Stenberg.
Genom sin forskning har Carer samlat mycket kunskap om samverkan med frivilliga och så kallade civila insatspersoner, CIP-ar. Efter en kort utbildning används dessa i dag av flera räddningstjänster för första insatser vid olyckor och bränder. Carer har också ett utbyggt nätverk med andra forskare, både på LiU och andra lärosäten, och myndigheter inom räddningsområdet.
Början på något stort
I framtiden hoppas forskningscentret erbjuda fler utbildningar inom området samhällssäkerhet och krisberedskap. Det är viktigt att forskningsresultaten inte stannar på universitetet utan omsätts i praktisk kunskap.
- Jag hoppas att hela LiU tar chansen och lyfter fram det här området ordentligt. Det finns mycket forskning på universitet, både hos oss och andra avdelningar, till exempel ges en uppdragsutbildning inom trafiksäkerhet på ITN. I Linköping finns också en närhet till flera myndigheter och forskningsinstitut inom området, säger Sofie Pilemalm.
Rebecca Stenberg tillägger:
- Sen är kurserna inte bara viktiga för oss utan för hela branschen. Vidareutbildningen är ofta lite eftersatt och det finns ett stort behov av att lära sig mer. Det får man göra hos oss.
