Barnafrids granskning omfattar de hundra första förvaltningsrättsliga målen där lagen om placering av barn i skyddat boende (LSB) har prövats under perioden april–december 2024. Lagen är en del av den reform av skyddat boende som trädde i kraft den 1 april 2024. Granskningen syftar till att bidra med kunskap om hur den nya lagstiftningen tillämpas och att identifiera mönster som har betydelse för barns rätt till skydd, delaktighet och rättssäkerhet.
– Det här är ett av de första samlade kunskapsunderlagen om hur lagen används i praktiken. Eftersom det tidigt fanns en diskussion om hur besluten fattas, ville vi undersöka hur lagen tillämpas i de första 100 målen, säger Natalie Söderlind, utredare vid Barnafrid.
Lagen används i stor utsträckning för att möjliggöra skydd
Granskningen visar att lagen redan i ett tidigt skede används för att möjliggöra skydd för barn i situationer där samtycke saknas från en vårdnadshavare. En mycket hög andel av socialnämndernas beslut fastställs av domstol, vilket leder till placering i skyddat boende. Av placeringsbesluten som ingår i materialet fastställs 98 procent i förvaltningsrätten och besluten står i regel fast även vid överprövning.
Barnets röst framgår inte alltid i domskälen
Samtidigt visar rapporten att barnets delaktighet inte alltid är tydligt dokumenterad i domstolarnas avgöranden. I 41 procent av målen saknas uppgifter om barnets egna erfarenheter eller synpunkter.
– När barnets röst inte framgår i det skriftliga materialet blir det svårt att följa hur barnets perspektiv har beaktats i den rättsliga prövningen. Det handlar om dokumentation, inte nödvändigtvis om barnet har fått komma till tals eller inte, säger Ana-Dolori Marinovic, utredare vid Barnafrid.
Våld vanligt i de granskade målen
Rapporten visar också att våld är vanligt förekommande i de mål som prövats. I närmare sju av tio mål framgår att barn har bevittnat våld i nära relation, och i fyra av tio mål att barn själva har utsatts för fysiskt våld.
Hur barns våldsutsatthet beskrivs och dokumenteras varierar dock mellan olika domskäl. I vissa fall framträder barnets erfarenheter tydligt, medan dokumentationen i andra fall är mer begränsad.
Tidigt kunskapsunderlag om ny lag
Eftersom lagen om placering av barn i skyddat boende är ny finns fortfarande begränsad kunskap om hur den tillämpas. Den aktuella rapporten utgör därför ett tidigt kunskapsunderlag som behöver följas upp över tid i takt med att praxis utvecklas.
– Resultaten visar både att lagen möjliggör skydd för barn och att tillämpningen varierar inom vissa områden. Det finns därför skäl att följa utvecklingen över tid och fortsätta bygga kunskap som kan stödja yrkesverksamma i tillämpningen, säger Natalie Söderlind.
Rapporten riktar sig till yrkesverksamma inom socialtjänst, domstol och andra aktörer som arbetar med att säkerställa barns skydd från våld, och kan användas som ett stöd i förståelsen av hur den nya lagstiftningen tillämpas i praktiken.
Läs rapporten: Placering av barn i skyddat boende - En granskning av de 100 första domstolsprövade målen enligt lagen (2024:79) om placering av barn i skyddat boende
