De testar alternativ till gruset under cykelbanan

04 maj 2026

Ulrik Svedin

Vilket är bäst, ett nyproducerat grus från en bergtäkt eller slaggruset som blir kvar efter en avfallsförbränning? Studenterna Nina Lam och Isabella Larsson har grottat ner sig en nybyggd cykelbana i sin masteruppsats.

två kvinnor, håller sina händer mot gatan. — Isabella Larsson och Nina Kam gör sitt exjobb i samverkan med Tekniska verken. Det handlar om försök med att använda slaggruset från avfallsförbränning, till vägbyggen.

De går sista året på civilingenjörsprogrammet inom Energi, miljö och management (EMM). Examensarbetet handlar om en utvärdering av gång- och cykelvägen längs med nya Ullevileden, vid E4:an utanför Linköping. Arbetet har utförts av Linköpings kommun och det kommunala energibolaget Tekniska verken.

− Här har man använt slaggrus från Tekniska verkens förbränning av avfall. Man behöver utvärdera slaggruset eftersom det kan ha andra egenskaper än jungfruligt ballastmaterial/bergkross som tagits direkt från en bergtäkt, säger Nina Lam.

Utsläpp

För att bygga upp vägen, under asfalten, har man delvis använt slaggruset från förbränningen av avfall. Det har stora fördelar för klimatet. Materialet är sekundärt, alltså inte producerat från jungfruliga/primära råvaror.

Två kvinnor på cyklar i solsken. — Nina Lam och Isabella Larsson, masterstudenter på civilingenjörsprogrammet Energi, miljö och management.

− Brytning av jungfruligt ballastmaterial, bearbetning och transport från bergtäkterna är både kostsamt och innebär utsläpp av koldioxid.

Från Ullevileden syns det väldiga kraftvärmeverket där sortering av avfallsmaterialet sker. När allt som kan återvinnas är bortsorterat återstår förbränning där energin tas tillvara och blir el och fjärrvärme. Kvar blir sedan aska som rensas från till exempel metaller som inte kan förbrännas. Slaggruset används vanligtvis som sluttäckningsmaterial på deponier eller som konstruktionsmaterial inom avfallsanläggningar.

Markförhållanden

Om man ska använda slaggruset i en vägkonstruktion uppstår flera frågor. Inte minst vilka potentiellt miljöskadliga ämnen som kan finnas i slaggruset, och som riskerar att påverka människor, djur och natur. Men också osäkerheter i slaggrusets funktionella egenskaper, som bärighet.

− Man måste tänka mycket på markförhållanden, jordarter och närhet till grundvatten, bland annat. Det är också viktigt att åtgärda framtida sprickor i asfalten för att undvika materialets kontakt med vatten. Det ska ligga helt övertäckt både av annat grus och av asfalten.

Klimatpåverkan

Arbetet med sortering, transport och anläggning av slaggruset påverkar klimatet. I fallet med Ullevileden så ligger den granne med Tekniska verken och Gärstadverket där avfallet förbränns. Transporterna är alltså minimala.

− Det gör att slaggruset vinner väldigt många klimatpoäng. Det går inte att jämföra med grus från bergtäkterna ens om de ligger ganska nära.

Det ger en fingervisning om hur
användbart slaggruset kan vara lokalt

Enligt studenternas beräkningar når slaggruset ett slags nollresultat efter transport på cirka 85 kilometer. Då är klimatavtrycket detsamma som för gruset från bergtäkterna.

− Alltså en knapp mil från förbränningen. Det är inte jättelångt. Men det ger en fingervisning om hur användbart slaggruset kan vara lokalt.

Stora mängder information

Andra faktorer som påverkar är slaggrusets funktion och bärighet. Tiden kommer att visa om cykelvägen längs Ullevileden håller, och om slaggruset är lika bra som ett jungfruligt naturmaterial.

Studenterna har tagit in stora mängder information, dels dokumentation om just det här byggprojektet, dels genom intervjuer med aktörer från både beställare och utförare. Dokumentationen och informationen har fungerat som indata för en modellering av miljöpåverkan i dataverktyget SimaPro. Nu ska allt sammanställas och presenteras i studenternas masteruppsats. Och sedan väntar arbetslivet.

Nina och Isabella om att studera vid LiU

Ni har studerat i fem år på Civilingenjörsprogrammet inom Energi, miljö och management vid Linköpings universitet, hur har det varit?

Kvinna, utomhus. — Isabella Larsson, studerar på civilingenjörsprogrammet Energi, miljö och management (EMM).

− Jag är jättenöjd, jag kom hit från Katrineholm och jag planerar att stanna i Linköping efter studierna eftersom jag trivs här och jag ser att det finns en bra arbetsmarknad här, säger Isabella Larsson.

− Utbildningen har varit jättebra, med väldigt engagerade lärare som brinner för sina ämnen. Jag bor i Norrköping, min plan är att bo kvar där. EMM är en väldigt bred ingenjörsutbildning som både tar upp miljöarbete och styrning och ledning. Det kommer vi att ha stor nytta av, säger Nina Lam.

Kvinna med glasögon, utomhus. — Nina Lam, studerar på civilingenjörsprogrammet Energi, miljö och management (EMM).

Hur har studentlivet varit?
− Vi tycker att student har livet varit bra med många olika valmöjligheter i vad man vill engagera sig, svarar de båda.

LiU är känt för att det finns många studentföreningar och utbildningssektioner att engagera sig i:

− Jag har engagerat mig i Campushallen, och LSIF, alltså studentidrottsföreningen och det har också inneburit väldigt mycket kontakt med andra studenter. Det är jätteroligt, säger Isabella Larsson.

Kontakt

Studenternas utbildning

Civilingenjör i energi - miljö - management, 300 hp

Detta civilingenjörsprogram kombinerar kunskaper i energi och miljö med management, alltså affärsnytta. Du blir mycket kvalificerad att jobba med teknikutveckling relaterad till miljö och hållbarhet och bidrar därmed till en bättre värld.

Organisation

Industriell miljöteknik (MILJÖ)

Avdelningen för Industriell miljöteknik är en forsknings- och grundutbildningsmiljö. Vår fokus är hur miljöproblem leder till förändring av produkter, tjänster, tekniska system och organisationer och hur det påverkar miljön.

Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI)

IEI stärker och utvecklar framtidens industri, näringsliv, och samhälle genom ledande forskning, utbildning och nya innovationer.

Senaste nytt från LiU

En kvinna som står framför en svampliknande struktur.

Jessica Sjöholm Skrubbe läser samhället genom konsten

Som tonåring upptäckte hon hur modernismens verk kastade ett nytt ljus över samtiden. I dag är hon professor vid LiU och undersöker hur offentlig konst är en viktig del av demokratin och hur mobilitet formar konstvärlden.

Därför väljer vi snabba leveranser – trots att vi inte behöver

Trots att många köp inte är brådskande väljer konsumenter ofta de snabbaste leveransalternativen. En ny studie från Linköpings universitet och RISE visar att våra val i checkout i hög grad styrs av känslor – och hur alternativen presenteras.

LiU-studenterna designade finurliga fikabord till Fenomenmagasinet

LiU-studenterna inom Design och produktutveckling bidrar med flera specialdesignade kafébord på Fenomenmagasinet. Besökarna kan både fika vid borden, och leka med dem.