14 april 2026

Kan elever lära sig mer genom att träna på att hämta information ur minnet? Elever i årskurs 4-6 ska i NO-undervisningen få testa olika sätt att repetera kunskap när forskare undersöker hur testbaserat lärande fungerar i klassrummet.

Anna Jakobsson och Kristoffer Sundberg. Fotograf: Privat
"Det handlar om att återhämta information för att stärka det långsiktiga lärandet. Man pluggar inte bara inför ett prov och sen är informationen borta utan man bygger upp ett långsiktigt lärande", säger Kristoffer Sundberg som med Anna Jakobsson och andra forskarkollegor ska undersöka testbaserat lärande i NO-klassrummet.

Anna Jakobsson och Kristoffer Sundberg är forskare och lärarutbildare vid Högskolan Väst i Trollhättan. Anna Jakobsson har en bakgrund inom växtekologi och Kristoffer Sundberg inom filosofi och pedagogik. De arbetar med Cecilia Thorsen, Maria Kjörk och Johan Olovsson Enlöf i uppstarten av ett forskningsprojekt om testbaserat lärande och motivation i NO-undervisning på mellanstadiet.

Det är en experimentell studie där elever i tolv klasser ska få repetera ämnesinnehåll med två olika metoder: genomgång i helklass där läraren berättar och ställer frågor, och testbaserad repetition där eleven försöker minnas på egen hand. Forskargruppen vill bland annat se vad som sker när testbaserat lärande används i vanliga klassrumsmiljöer.

Tidigare forskning visar att testbaserat lärande ger effekt, men metoden har då mest undersökts i kontrollerade miljöer. Hur tydlig blir effekten i verkligheten, syns den ens i klassrummets brus? Det vill vi undersöka, säger Anna Jakobsson.

Långtidsminnet tränas för långsiktigt lärande

Kristoffer Sundberg beskriver att testbaserat lärande handlar om att göra aktiviteter där man behöver plocka fram information från långtidsminnet, att försöka komma ihåg något en tid efter att man fått informationen. Lyckas man blir informationen mer beständig i långtidsminnet.

Jag föredrar på ett sätt den engelska termen ”retrieval practice” som på svenska kan översättas till "återkallning". Det handlar om att återhämta information för att stärka det långsiktiga lärandet. Man pluggar inte bara inför ett prov och sen är informationen borta utan man bygger upp ett långsiktigt lärande, säger Kristoffer Sundberg.

Anna Jakobsson berättar vidare hur metoden kan se ut i skolan. Hon betonar att det är viktigt att man försöker se till att alla elever tänker efter själva.

När man som lärare ställer frågor i helklass kanske vissa elever tänker efter men inte andra. En metod kan i stället vara att dela ut papper och be alla elever skriva ner svaren. Eller att eleverna gör quiz eller andra aktiviteter individuellt där de tänker efter.

En viktig aspekt är att det eleverna ombeds svara på inte är för enkelt eller svårt att minnas. Det är också viktigt att de får direkt återkoppling på vad som är rätt och fel så att man inte fortsätter att minnas fel. Kristoffer Sundberg tar upp ett vanligt missförstånd med metoden där man tror att elever ska få fler prov.

Det handlar inte om prov, utan det kan vara alla former av aktiviteter som får dig att tänka efter. Det är en undervisningsform, inte en avstämningsform. Där är det svenska begreppet ”testbaserat lärande” lite olyckligt översatt.

Elevers motivation ska undersökas

Bland tidigare forskning finns exempel på studenter som upplevt testbaserat lärande som ansträngande och föredragit andra metoder.

Det kan till exempel upplevas lättare att läsa flera gånger i sin bok i stället för att aktivt försöka minnas. Eleverna i vår studie kommer att få testa olika metoder och svara på deras upplevelse av dem, säger Anna Jakobsson.

Kristoffer Sundberg fyller i:

Det skulle kunna gå åt vilket håll som helst. Det skulle kunna visa sig att den här metoden uppfattas som lite jobbigare men att man kanske får ett lite ”starkare minne”. Men det skulle också kunna visa sig att testbaserat lärande ökar motivationen. Metoden kan vara särskilt gynnsamt för de som har det tufft i skolan. Om de märker att denna metod fungerar kan det öka deras motivation.

Han beskriver vidare att de vill undersöka om elever som presterar sämre i skolan kan bli särskilt hjälpta av testbaserat lärande.

Om vi kan hitta strategier som passar de som har det tuffare, så att vi kan hjälpa några till som annars riskerar att känna sig misslyckade, tycker jag att det är väldigt viktigt att vi gör det.

Lärarnas upplevelse av metoden utforskas

Forskargruppen vill slutligen ta in lärarnas perspektiv på arbetet med testbaserat lärande.

Vi ska avsluta projektet med gruppintervjuer där lärarna får beskriva hur de upplevt metoden, vad de ser hos eleverna, vad som har fungerat och inte, säger Anna Jakobsson.

Kristoffer Sundberg avrundar med att säga:

En av sakerna jag uppskattar med denna typ av experimentell och kvantitativ forskning är att man ibland kan bli lite överraskad. Det är kanske inte alltid det vi lärare tror fungerar som faktiskt ger mest resultat, utan det kan vara andra saker.

Läs mer om forskningen

Fler intervjuer inom naturvetenskapernas och teknikens didaktik

Mer forskning för lärare i naturvetenskapsämnena och teknik

Senaste nytt från LiU

En grupp kvinnor som står bredvid varandra.

Fler familjehem behövs – få vill ta uppdraget

Behovet av familjehem ökar, samtidigt vill få ta emot ett utsatt barn. Brist på tid och plats uppges som vanliga skäl. I ett nytt projekt ska forskarna även ta reda på vad som får nuvarande familjehem att vilja fortsätta och ta emot fler barn.

En man som håller en presentation för en grupp människor.

LiU satsar på nytt excellenscenter inom analytisk sociologi

Linköpings universitet har startat ett nytt excellenscenter inom analytisk sociologi. Satsningen ska stärka teoridriven forskning, internationella samarbeten och långsiktig utveckling inom ett av LiU:s internationellt ledande forskningsområden.

En kvinna som står framför en svampliknande struktur.

Jessica Sjöholm Skrubbe läser samhället genom konsten

Som tonåring upptäckte hon hur modernismens verk kastade ett nytt ljus över samtiden. I dag är hon professor vid LiU och undersöker hur offentlig konst är en viktig del av demokratin och hur mobilitet formar konstvärlden.