Demenssjuka bidrar med kunskap till forskare

Hur är det att leva med en demenssjukdom i sin vardag? Forskare vid Linköpings universitet vill veta mer om det, och bjöd därför in till ett dialogmöte där människor med demens, deras anhöriga och andra med intresse för frågan deltog.

Två händer möts. En hand är ung och den andra handen är gammal.

Vi lever allt längre, och det innebär att antalet personer med demenssjukdomar ökar. Idag insjuknar uppåt 25 000 varje år i Sverige. Den siffran kommer att öka.

Agneta Kullberg sitter och diskuterar vid ett bord Foto: John Karlsson– Därför behöver vi veta mer om vad det innebär att leva med en sådan sjukdom, inte bara ta reda på orsakerna till den. Samhället behöver ha strategier för att de här personerna ska kunna leva väl och ha en bra vardag trots sin diagnos, säger Agneta Kullberg, lektor i folkhälsovetenskap och ansvarig för projektet "Ett demensvänligt samhälle - Norrköpingsmodellen".

Vid mötet deltog ett 40-tal personer.

Peter Barklund har en fru som vid 60 års ålder fick en demensdiagnos.

Peter Barklund sitter och diskuterar vid ett bord Foto: John Karlsson– Det är en stor sorg. Jag försöker ta reda på så mycket som möjligt om sjukdomen, har läst alla böcker om demens på biblioteket och googlat. Det känns bra att vara med här. Jag är glad om jag kan dela med mig av min kunskap och erfarenhet så att det förhoppningsvis kan komma till nytta för andra, säger Peter Barklund.

Lars Stjernkvist, kommunalråd i Norrköping, deltog också under rundabordssamtalen.

– Jag sitter med i Norrköpingsfonden som finansierar det här projektet, och är därför intresserad av hur det går. Extra spännande är att det ska mynna ut i en modell för Norrköping som sedan kan spridas vidare. Jag är också här just för att detta med demenssjukdomar är en samhällsfråga som borde engagera fler politiker.
Under dialogmötet kom en lång rad synpunkter fram från deltagarna. Däribland vikten av respektfullt bemötande, att våga ta emot och be om hjälp och att hemtjänstpersonal har hög kompetens.

Lars Stjernqvist, kommunstyrelsens ordförande i Norrköping, , diskuterar vid ett bord. Foto: John KarlssonForskningsprojektet som pågår i tre år bygger vidare på en internationell studie "Neighbourhood and Dementia" där forskare söker svaret på hur det är att leva i sitt eget hem och sitt grannskap med demens.

– Vi vill gå från fokus på problem till fokus på möjligheter. De demenssjuka och deras anhöriga är experterna men de lever dolda jämfört med personer med andra folksjukdomar. De behöver bli bemötta med samma respekt som alla andra och räknas med i samhället. Vi vill veta vad som kan underlätta för dem i vardagen och hur de kan vara delaktiga och socialt aktiva i föreningsliv och annat, säger Agneta Kullberg.

Forskningsprojektet kommer att bjuda in till ytterligare ett dialogmöte den 10 april.

– Det finns många stereotypa föreställningar och en kunskapsbrist kring demens. Internationellt sett har det skett förändringar, till exempel så har vi på våra konferenser inledningstalare med demenssjukdom. Så det finns andra bilder, man kan leva väl med den här sjukdomen.

Länk till det internationella projektet

Inbjudan till nästa dialogmöte 10 april (PDF)

Senaste nytt från LiU
Visa/dölj innehåll