DiaCare – Personcentrerad diabetesvård för äldre i kommunal omsorg

13 februari 2026

Johan Sjöholm

DiaCare är ett nationellt forskningsprogram som vill stärka diabetesvården för äldre personer med insulinbehandling inom kommunal omsorg – alltså personer som bor på särskilda boenden eller får hemsjukvård. Det är en grupp som ofta är skör och har komplexa vårdbehov.

En person som cyklar på en snötäckt väg.

I dag sköts en stor del av den dagliga insulinbehandlingen av personal med begränsad medicinsk utbildning, exempelvis vårdbiträden och undersköterskor.

- Som det är nu ges insulinbehandling av personal utan medicinsk utbildning och det är också den personal som förväntas kontakta sjuksköterska i kommunen vid problem. Vårdkedjan, där de minst medicinskt utbildade initierar medicinsk bedömning, innebär stora patientsäkerhetsrisker. Samtidigt råder hög personalomsättning, vilket ökar riskerna ytterligare, förklarar Karin Rådholm som är forskningsledare.

Det nya arbetssättet ska testas i en stor, pragmatisk kluster-randomiserad studie i flera svenska regioner. Målet är att förbättra blodsockerkontrollen, minska akuta komplikationer, stärka livskvaliteten och skapa en tryggare vårdkedja från kommunal omsorg till primärvård och sjukhus.

Kartläggning till implementering
Arbetet genomförs stegvis i fem paket:
Kartläggning av nuvarande vård (1)
Samskapande av interventionen (2) – tillsammans med patienter och personal
Pilotstudie i Linköping (3)
Nationell randomiserad kontrollerad studie (4)
Implementeringsstudie (5) med fokus på att arbetssättet ska fungera långsiktigt i ordinarie verksamhet

Personcentrerat arbetssätt

Det finns ibland brister i kommunikationen mellan kommun, primärvård och sjukhus. Resultatet kan bli både ojämlik vård och ökade risker för patienterna. DiaCare vill ändra på detta genom att utveckla ett nytt, personcentrerat arbetssätt som kombinerar tre delar:

1. Tydliga, skriftliga riktlinjer för insulindosering

”Skriftlig, standardiserad rådgivning fungerar som ett strukturerat stöd för vårdbiträden och undersköterskor som ger insulin, och utgör en viktig utbildningsinsats.”

2 Kontinuerlig glukosmätning (CGM) för bättre överblick över blodsockret

”Alla med insulinbehandling behöver inte CGM, men vi vill testa om det kan hjälpa denna patientgrupp där blodsockret kan svänga mycket och påverka symtom och livskvalitet. Idag förlorar vissa äldre med typ 1 diabetes sina CGM-hjälpmedel när de flyttar till kommunal omsorg på grund av resursbrist – men de behöver fortsatt kvalificerad diabetesvård.”

3 Stöd från diabetessjuksköterska till hemsjukvårdens sjuksköterskor för trygghet och expertkunskap

”Möjlighet till kontakt med diabetessköterska kan påskynda åtgärder och vara ett kompetenshöjande stöd.”

Samarbeten

DiaCare samlar akademi, regioner, kommuner och patienter i ett brett och tvärprofessionellt samarbete.

Akademiska partners

Linköpings universitet – huvudansvar och projektledning (Karin Rådholm, PI)
Göteborgs universitet – bidrar med primärvårdsforskning och rekrytering
Karolinska Institutet – expertis inom typ 1-diabetes och endokrinologi
Örebro universitet / Region Örebro – primärvårdsexpertis och regionalt stöd

Kommunal äldreomsorg

Linköpings kommun är central samarbetspartner och deltar i kartläggning, samskapande, pilot och implementering.

Patientorganisationer

Funktionsrätt Östergötland, via patientrepresentant Torbjörn Trygg, ingår i styrgrupp, co-design och granskningsarbete.

Relaterat innehåll

En bild visar stetoskop och en tallrik med frukt och grönsaker

DIATEST-HELP

DIATEST-HELP är en nationell studie som undersöker om en mobilapplikation (app) kan stödja personer med typ 2-diabetes att göra hälsosamma matval när de handlar i mataffären.

Närbild på en hand bredvid en dosa som mäter pulsen.

Allmänmedicin

Bred forskning med ett patientnära perspektiv. Forskning och undervisning i allmänmedicin berör många stora patientgrupper och sjukdomspanoraman i primärvården.

Senaste nytt från LiU

Kvinna som sover med huvudet på en kudde

Nya insikter hjälpte personer återhämta sig från svår trötthet

För personer som återhämtat sig från diagnoser där långvarig trötthet är utmärkande verkar en ny förståelse för symtomen ha varit central för tillfrisknandet. Det visar en studie från Linköpings universitet.

Gatuskylt som pekar mot sjukhus framför en hög byggnad.

Patientbeslut, hjärnstimulering och mindre antibiotika får stöd

För första gången har Linköpings universitets Jubileumsstiftelse utlyst medel till forskningsprojekt. Temat för utlysningen är ”Framtida kliv för bättre hälsa” och tre forskare får stöd för tvärvetenskapliga projekt inom medicin.

En man som sitter i en stol på ett kontor.

Ökad risk för mobbning i öppna kontorslandskap

Öppna kontorslandskap medför en tydligt ökad risk för mobbning på arbetsplatsen jämfört med om anställda har eget rum eller sitter tillsammans med några få kollegor. Det visar forskning från Linköpings universitet.