Idrottshallar är en förutsättning för människors idrottande, fritid och hälsa. Men de innebär också stora kostnader för kommunerna och används inte alltid ändamålsenligt.
AI-utrustade kameror, som mäter närvaro, ger en bild av hur och när idrottshallarna används.
– Tomma lokaler innebär inte bara höga kostnader, utan blir också en fråga om prioriteringar kring folkhälsa. Med den här informationen kan kommunen se när hallarna kan användas av andra och öppna upp för en bättre fördelning av träningstider, säger Helena Iacobaeus, postdoktor i statsvetenskap vid Linköpings universitet.
Nya möjligheter innebär också nya utmaningar. Det visar det pilotprojekt som Linköpings kommun genomfört tillsammans med Centrum för idrottsforskning (CIF) och Centrum för kommunstrategiska studier vid Linköpings universitet, där AI-utrustade kameror har mätt närvaron i åtta kommunala idrottshallar i Linköping.
Faktabaserad planering
Studien visar att idrottshallarna används intensivt under vissa tider, främst vardagskvällar och helgförmiddagar. Samtidigt är det många tider som inte används trots att de är bokade.
– Vi pratar ofta om bristen på idrottsanläggningar, men forskning visar att bilden är mer komplex än så. Det finns anläggningar som står tomma samtidigt som många efterfrågar fler tider. Om vi vill få fler i rörelse behöver vi använda forskningen och bli betydligt bättre på att planera och nyttja våra anläggningar, säger Daniel Glimvert, projektledare på CIF.
Linköpings kommun
I studien uttrycker både kommun och idrottsföreningar förhoppningar om att statistiken ska bidra till en mer faktabaserad och strategisk planering.
– Jag ser en tydlig koppling till vårt övergripande mål om att skapa förutsättningar för människor att vara aktiva hela livet. Genom att basera planeringen på fakta får vi ett transparent beslutsunderlag och en bättre dialog med föreningarna, vilket gör det enklare att maximera nyttan av varje hall, säger Andreas Hagström, idrottsutvecklingschef, Linköpings kommun.
Kunskap att analysera materialet
Men samtidigt som AI-kamerorna visar de övergripande användningsmönstren är det viktigt att inte låta materialet tala för sig självt. För att förstå mönstren behöver de tolkas i sitt sammanhang – genom att ta hänsyn till platsen, idrottshallens kapacitet och föreningarnas förutsättningar.
Därför behövs kunskap och kompetens i kommunorganisationen om hur kameramaterialet kan analyseras och förstås.
– Hallarna används på skilda sätt, och det tyder på att invånare i olika kommundelar föredrar att röra sig och delta i idrottsaktiviteter på olika sätt och att föreningarna har olika förutsättningar och behov. Det är viktigt att kommunen har den bakgrundskunskapen, säger Helena Iacobaeus.
Teknik kräver tillit
Med teknik följer utmaningar och ibland risker.
– Digitalisering och ny teknik blir allt viktigare frågor för kommunerna och det gäller många fler områden än just aktivitetsmätningar. Därför behövs kunskap inte bara om möjligheterna utan också de utmaningar som tekniken innebär, säger David Ekholm, biträdande professor vid CKS.
I det här fallet handlar det framför allt om integritet och tillit, visar studien. Samtidigt som det finns förhoppningar om en mer faktabaserad dialog, finns det också en upplevelse av övervakning hos idrottsföreningarna. Det är viktigt att undvika att skapa en stämning av osäkerhet och övervakning eftersom det kan påverka både medborgarnas tillit och intresse för idrott och hälsa negativt.
Att kommunen har en dialog med idrottsföreningarna och är tydliga med hur kamerorna fungerar är därför avgörande.
– Medborgarnas tillit är central att värna om. Om kommuner väljer att mäta närvaro med kameror, inte minst om de är kopplade till AI-användning, så bör det präglas av tydlighet kring syfte och behandling av data. Dialogen med medborgarna, i de här fallet ofta via frivilliga föreningskrafter, bör inte rationaliseras bort eftersom den fyller en värdefull demokratisk funktion, säger Helena Iacobaeus.
