30 september 2026

Länge har människans behov och perspektiv styrt hur städer byggs. Hur skulle samhällsplaneringen kunna inkludera djurs intressen, rättigheter och välfärd? Ett nytt tvärvetenskapligt projekt, finansierat av Formas, ska utforska nya perspektiv på djurvälfärd i stadsplaneringen. 

En fågel som sitter på ett staket intill en flod. Fotograf: Magnus Johansson

Även om städer formas av människor så är de mötesplatser för många olika arter. Djur är tätt sammanflätade med stadsstrukturen, men trots det beaktas de sällan i planeringsprocesser eller i frågor om välfärd och rättvisa.

– Vi ska utforska om idéer om rättvisa mellan arter och djurs moraliska status kan förändra sätt att tänka kring stadsplanering. Det kan handla om att utmana vilka arter som ges självklar plats och prioritet i stadens utveckling, och vi hoppas det bidrar till att nya frågor ställs och kring hur framtidens städer kan utformas, säger Åsa Svenfelt, biträdande professor vid Centrum för kommunstrategiska studier (CKS).

En kvinna står framför en grön vägg. Anna Nilsen
Åsa Svenfelt.

I ett nytt projekt ska forskare därför undersöka om djur skulle kunna inkluderas på ett meningsfullt sätt i stadsplaneringen. Vad innebär det i praktiken att betrakta djur som invånare i staden? Vilka djur synliggörs och representeras?

Projektet hämtar bland annat inspiration från den senaste utvecklingen inom det miljörättsliga området, där naturen i vissa fall har tilldelats juridiska rättigheter. Det är ett alternativt sätt att föreställa sig relationen mellan människor och natur.

Forskarna kommer att fokusera på svenska städer och olika typer av djur, från sällskapsdjur till vilda djur så som fåglar.

Arbetet bedrivs i nära dialog med planerare, kommunekologer och föreningar med fokus på djur i och utanför staden och bygger på utforskande och kreativa metoder, exempelvis framtidsscenarier.

– Vi kommer att utveckla framtidsbilder, som beskriver alternativa utvecklingar av staden, där djurs välfärd och rättigheter ges mera utrymme än i dagsläget, och så tar vi hjälp av grupper inom kommunerna som har kunskap om vad det skulle kunna innebära i praktiken, säger Åsa Svenfelt.

Målet är att bidra till mer inkluderande städer där människor och andra arter ges bättre förutsättningar att leva tillsammans, men också att utveckla begrepp och metoder för vidare forskning.

Projektet har tilldelats 2,4 miljoner kronor från Formas och pågår mellan november 2026 och oktober 2028. Det leds av Åsa Svenfelt. Deltar gör också Karin Edvardsson Björnberg, KTH, och Stefan Jonsson, Linköpings universitet.

Nyheter från Centrum för kommunstrategiska studier

En närbild av en vägg med hål i.

Att förhindra välfärdsbrott och behålla förtroende – nytt projekt får forskningsmedel

Hur kan kommuner förebygga välfärdsbrottslighet utan att det går ut över välfärden eller invånarnas förtroende? Ett nytt forskningsprojekt har tilldelats nästan 4,8 miljoner kronor.

Två händer som håller i röstkort.

Lokala partier har blivit en självklar del av kommunpolitiken

Lokala partier fokuserar ofta på konkreta frågor i sitt närområde. De blir allt fler och över tid har de fått större stöd bland väljarna. Forskning visar dessutom att de överlever längre än man tidigare trott.

Ett barn som gungar.

Fritidskortets villkor och möjligheter – forskningsmedel till nytt projekt

Målet med Fritidskortet är att öka barn och ungas möjligheter att delta i olika typer av fritidsaktiviteter. Hur ser föreningar, kulturskolor och andra utförare på sin roll i det arbetet?

Mer forskning

Kontakt

Senaste nytt från LiU

En man och en kvinna som sitter bredvid varandra.

Två hedersdoktorer med blicken mot framtiden

Avfall kan avslöja samhällets orättvisor. Utbildning kan förändra ett barns framtid. De nya hedersdoktorerna vid Filosofiska fakulteten verkar inom helt olika områden men förenas av en vilja att omsätta kunskap och engagemang i konkret förändring.

En närbild av ett grönt och gult ljus.

Här går energin åt i datacentret

Serverdrift och kylning står för 95 procent av energianvändningen i ett undersökt datacenterrum. En ny kartläggning visar vart energin tar vägen och kan hjälpa datacenter att hitta åtgärder som ger störst effekt.

Ett suddigt foto av en sjukhuskorridor.

Bra riktlinjer räcker inte för att förändra vården

Bra riktlinjer räcker inte för att förändra vården. En ny studie visar hur organisation, lokala förutsättningar och kontinuerligt lärande påverkar om nya arbetssätt får genomslag – och om de bidrar till en mer jämlik vård för alla.