16 juni 2026

Klas Tybrandt och Aiman Rahmanudin på Linköpings universitet har tagit plats på IVAs 30-lista för forskningsgenomslag 2026.

Nanogold wires in a moving solution Thor Balkhed
En koncentrerad blandning av guldnanotrådar i vatten – en "guldspagetti‑soppa" – som blir ett specialbläck för att trycka böjbar genomskinlig elektronik.

På listan lyfts deras arbete med guldnanotrådar för storskalig tryckt elektronik, en teknik som kan omdefiniera hur framtidens flexibla skärmar, solceller och sensorer tillverkas.
 
Kungl. Ingenjörs­vetenskaps­akademien (IVA) vill stärka Sveriges förmåga att omsätta akademisk forskning till innovation, konkurrenskraft och konkret samhällsnytta. Publicering av IVA:s lista är ett av verktygen. Varje år väljer en kommitté från akademi, näringsliv och offentlig sektor cirka 30 projekt som bedöms ha särskilt stor potential att bidra till lösningar på samhällsutmaningar – från klimat och energi till digitalisering och hälsa.

Klas Tybrandt, Aiman Rhmanudin och Venkata Kishore Perla.står i labbkläder i renrummet, Campus Norrköping. Thor Balkhed
Fr v Klas Tybrandt, Aiman Rhmanudin och Venkata Kishore Perla. Jakob von Heideken ingår också i teamet bakom de förbättrade guldtrådarna.

Klas Tybrandts forskning angriper ett av elektronikvärldens mest envisa problem: dagens transparenta elektroder för t ex solceller och bärbar elektronik, s k wearables, är antingen spröda, instabila eller för dyra att tillverka i stor skala. Silver- och kopparnanotrådar har länge varit lovande alternativ, men de bryts ned av syre, UV-ljus och fukt. Guldnanotrådar har nästan allt som behövs:

  • Hög ledningsförmåga — tack vare sin nätverksstruktur av långa, tunna trådar
  • Transparens — ljuset passerar mellan trådarna.
  • Flexibilitet — materialet tål böjning och töjning.
  • Kemisk och termisk stabilitet — till skillnad från silver och koppar.

Problemet har varit kostnaden. Existerande guldnanotrådar är korta, svåra att tillverka och kan kosta över en miljon dollar per gram. Därför har de bara använts i nischade biomedicinska applikationer.
 

Nanogold wires in a moving solution Thor Balkhed
När vätskan roteras med hjälp av en magnet syns trådstrukturen bättre.
Tybrandts team, som innefattar Dr. Aiman Rahmanudin, Dr. Venkata Kishore Perla och Jakob von Heideken, har utvecklat en kostnads-och energieffektiv metod för att producera långa guldnanotrådar i stor skala – och använda dem till ett tryckbart bläck. Detta bläck skulle kunna ersätta dagens metalloxider och silvernanotrådar. 
 
Därmed möjliggörs elektronik som är mer hållbar och energieffektiv, billigare, enklare att återvinna och anpassad för böj- och bärbar teknik. Detta kan öppna dörren för flexibla solceller, tryckta displayer, optiska komponenter, högpresterande sensorer och nästa generations wearables, som smarta kontaktlinser och e-skin.
Tekniken är på väg mot pilotproduktion, och forskargruppen söker industriella partners för att skala upp tillämpningarna.
 
IVA:s lista för forskningsgenomslag 2026 >

 

Tunna blad av tryckt elektronik med guldnanotrådar.Thor Balkhed

Staplade ark av tryckta transparenta ledande filmer på plastfolie, tillverkade med det nya guldnanotrådsbläcket för användning i exempelvis flexibla displayer, solceller och optiska sensorer.

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Studenter sitter vid bord med datorer i biblioteket.

Rekordstort intresse för Linköpings universitet när antagningen är klar

Linköpings universitet fortsätter att vara ett av Sveriges populäraste lärosäten. Antalet behöriga sökande till höstens utbildningar ökade med över 15 procent sen 2025 och när nu första antagningen är klar har andelen antagna till Linköpings...

Neil Lagali vid utrustning för att undersöka ögonen.

Ögonproblem efter covid-19 kan nu förklaras

Mild covid-19 kan ge svåra och långvariga ögonproblem, visar en studie från Linköpings universitet. Studien förklarar också varför det har varit svårt för drabbade att få hjälp. Avvikelserna upptäcks nämligen inte med standardmetoder.

En kvinna som knäböjer i en trädgård och plockar växter.

När jorden blir data – hur digitalisering påverkar kunskapen om jordhälsa

Hur vet vi egentligen om jorden är frisk? En ny studie från LiU visar att när kunskap om jord allt oftare översätts till digital data riskerar viktiga kunskaper om jordens biologiska liv och lokala förutsättningar att få mindre utrymme.