Nyanländas upplevelser av etableringen i Sverige

Bostad, jobb och ett nytt språk är några av de orosmoment som nyanlända upplever under sin första tid i Sverige. Det menar Charbel Makhlouf, utredare på Arbetsförmedlingens huvudkontor, som intervjuat nyanlända om deras erfarenheter. Resultatet visar att det än finns rum för förbättringar under etableringsfasen.

Bild av Jennie K Larsson och Charbel MakhloufJennie K Larsson och Charbel Maklouf talade under seminariet om hur nyanlända upplever etableringsuppdraget. Att etablera sig i ett nytt land tar tid och omfattar mycket mer än att komma in på arbetsmarknaden. Därför behöver fler aktörer än Arbetsförmedlingen vara inblandade de första åren. Foto: Anna ValentinssonI Norrköpings rådhus, under det andra seminariet i CKS:s seminarieserie ”Att bli en del av lokalsamhället”, talade Charbel Makhlouf, som tidigare själv deltagit i etableringsprogrammet och numera är journalist, och Jennie K Larsson, doktor i etnicitet och migration samt utredare på Arbetsförmedlingens huvudkontor. Seminariet handlade om integration, etablering och vägen till arbete för nyanlända.  

Deltagarnas perspektiv på etableringsprogrammet

För att öka kunskapen om upplevelsen av etableringsuppdraget, både hos Arbetsförmedlingens anställda och hos deltagarna, startade Arbetsförmedlingen under 2016 projektet ”I centrum för etableringen”. Projektet består av två studier, varav den som var i fokus för seminariet är en undersökning av deltagarnas perspektiv på etableringsprogrammet. Studien gjordes av fyra personer som tidigare varit inskrivna i etableringsprogrammet och som anställts av Arbetsförmedlingen för att göra undersökningen. Charbel Makhlouf var en av dem och i undersökningen har de intervjuat 22 kvinnor och 24 män som under tiden för projektet deltog i programmet. Utifrån svaren fick intervjuarna en bild av hur de nyanlända upplever programmets insatser.

Den andra studien i projektet, som genomfördes av Kerstin Johansson, biträdande professor vid CKS, syftade till att öka kunskapen om hur Arbetsförmedlingens anställda upplever sitt arbete i etableringsuppdraget. 

Makhlouf berättade att de flesta av intervjupersonerna var öppenhjärtiga när de tillfrågades om att vara med i en intervju, men att en del av dem sedan uteblev vid tiden för mötet. 

– Det kan bero på att deltagarna har ett lågt förtroende för myndigheter och myndighetspersoner, säger Charbel Makhlouf.

Svårt att få en bra jobbmatchning

De respondenter som deltog i intervjuerna uppgav svar med likartade teman. Som nyanländ är det svårt att få bostad eftersom svenskar oftast inte vill hyra ut till nyanlända. Att få en bostad är inte heller alltid en garanti för trygghet då många, oftast kvinnor, uppger att de blivit antastade eller diskriminerade av andra personer på boendet.

Vidare gav många respondenter uttryck för en frustration över Arbetsförmedlingens jobbmatchning. Det kan vara svårt för personalen på Arbetsförmedlingen att hitta ett passande yrke eftersom många av de nyanlända har större kompetens än att exempelvis laga mat och städa. Problemet som ofta kommer i vägen för ett passande jobb är språket. Respondenterna upplever att det är svårt att komma in i det svenska samhället och lära sig språket, då de sällan kommer i kontakt med eller träffar svenskar utanför SFI (Svenska för invandrare). Det är också svårt för nyanlända att förstå allt som arbetsförmedlarna och kontaktpersonerna säger.

– Vi i myndighets-Sverige utgår gärna från vår egen terminologi, utan att tänka på att de nyanlända inte hänger med, säger Jennie K Larsson. 

Deltagarna upplevde ofta att informationen och kommunikationen skilde sig åt beroende på vilken myndighet eller person de hade kontakt med. De föreslår ett bättre samarbete mellan berörda myndigheter och tydligare information till nyanlända. De ansåg också att man borde satsa på de insatser som man ser faktiskt fungerar och ta bort de som inte resulterar i någon framgång för de nyanlända.

Etableringsuppdraget täcker inte alla behov

Arbetsförmedlingens projekt är också ämne för forskning. Erik Eriksson, postdoktor vid CKS, har bedrivit följeforskning och resultatet presenteras i forskningsrapporten ”Kunskapsutveckling som etablering: om kvalificerade etableringsinsatser och målgruppsinkludering i myndigheters kunskapsproduktion”.  
En av lärdomarna från undersökningen är att studien visar på att de svårigheter som många nyanlända ställs inför är bredare än vad arbetsförmedlingens etableringsuppdrag innefattar, menar Erik Eriksson.
– Etableringsuppdraget innefattar primärt insatser riktade mot arbetsmarknadsorientering och språk, medan de nyanlända i studien också lyfter fram att boende, hälsa (inte minst psykisk hälsa) och sociala relationer är centrala i deras nya tillvaro. För att nyanlända ska kunna nå arbetsmarknadsetablering och egen försörjning kan det vara viktigt, inte minst för kommunerna, att tänka bredare än i snävt arbetsmarknadspolitiska termer. En trygg bostadssituation och stabil hälsa liksom sociala relationer och delaktighet i samhället kan i själva verket vara helt avgörande för att en individ i slutändan ska nå en anställning. 

 

Vi i myndighets-Sverige utgår gärna från vår egen terminologi, utan att tänka på att de nyanlända inte hänger med. 

Jennie K Larsson, doktor i etnicitet och migration samt utredare på Arbetsförmedlingen. 

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU