26 juni 2026

Hur kan EU:s strategier kopplas till praktik i utbildning och livslångt lärande? Det var en fråga som lyftes när Ylva Johansson, ordförande för EU:s högnivågrupp för kompetensfrågor, besökte Linköpings universitet i juni.

En kvinna som sitter vid ett bord med en klocka i bakgrunden. Fotograf: Marie-Louise Elebring
Ylva Johansson, ordförande för EU:s högnivågrupp för kompetensfrågor.

EU:s högnivågrupp för kompetensfrågor är ett rådgivande organ inom EU med uppdraget att stödja arbetet med att stärka utbildning, yrkesutbildning och livslångt lärande. Som relativt nytillträdd ordförande gör Ylva Johansson nedslag i olika typer av verksamheter för att skaffa kunskap och bättre förståelse för frågor i sitt nya uppdrag. I juni besökte hon Linköpings universitet (LiU).

En viktig fråga handlar om behovet av att koppla EU:s strategiska arbete till konkreta praktiska exempel. Ylva Johansson betonar att arbetet på europeisk nivå ofta måste formuleras generellt för att fungera i alla medlemsländer, samtidigt som det riskerar att bli irrelevant om det inte förankras i praktiken.

– Den här typen av besök är värdefulla för mig för att jag ska få förståelse för hur olika utbildningsformer fungerar i praktiken, vilka hinder som finns och hur erfarenheter från enskilda lärosäten kan omsättas till rekommendationer på EU-nivå, säger hon.

Under besöket träffade Ylva Johansson bland annat representanter för LiU:s tekniska fakultet som berättade hur LiU arbetar med tekniskt basår samt med fristående kurser i det livslånga lärandet. Hon fick också höra mer om ECIU, ett europeiskt konsortium för 13 innovativa universitet, där LiU ingår.

– LiU är ett intressant exempel, bland annat genom sitt arbete inom ECIU där flera pilotprojekt kring mikromeriter pågår. Därför var det mycket intressant att ha en dialog med såväl rektor som representanter för ECIU, säger Ylva Johansson.

För LiU är det viktigt att bidra till utvecklingen på EU-nivå och att möta regionala och nationella behov av omställning.

– Om vi ska lyckas möta de regionala och nationella behoven kan vi inte fortsätta att utbilda på exakt samma sätt som vi har gjort tidigare. Livslångt lärande måste bli en integrerad del av LiU:s uppdrag, och det kräver nya utbildningsformer och ett närmare samspel med arbetslivet, säger LiU:s rektor Jan-Ingvar Jönsson.

– Genom ECIU har vi kunnat utveckla och pröva nya former av utbildning, bland annat för livslångt lärande, tillsammans med andra europeiska universitet. Det är glädjande att våra erfarenheter kan bidra till utvecklingen av EU:s arbete med kompetensförsörjning. avslutar Jan-Ingvar Jönsson.

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Studenter sitter vid bord med datorer i biblioteket.

Rekordstort intresse för Linköpings universitet när antagningen är klar

Linköpings universitet fortsätter att vara ett av Sveriges populäraste lärosäten. Antalet behöriga sökande till höstens utbildningar ökade med över 15 procent sen 2025 och när nu första antagningen är klar har andelen antagna till Linköpings...

Neil Lagali vid utrustning för att undersöka ögonen.

Ögonproblem efter covid-19 kan nu förklaras

Mild covid-19 kan ge svåra och långvariga ögonproblem, visar en studie från Linköpings universitet. Studien förklarar också varför det har varit svårt för drabbade att få hjälp. Avvikelserna upptäcks nämligen inte med standardmetoder.

En kvinna som knäböjer i en trädgård och plockar växter.

När jorden blir data – hur digitalisering påverkar kunskapen om jordhälsa

Hur vet vi egentligen om jorden är frisk? En ny studie från LiU visar att när kunskap om jord allt oftare översätts till digital data riskerar viktiga kunskaper om jordens biologiska liv och lokala förutsättningar att få mindre utrymme.