Det var ingen självklarhet att Karl-Olof Bergman skulle läsa på universitet. Uppvuxen som ett av fyra barn på en gård i Dalarna fanns visserligen lantbruket i botten men också ett eget stort naturintresse.
– Jag var väl inte mer än sex år då jag började titta på och samla in fjärilar, minns Karl-Olof Bergman.
När klassen fick i uppgift att skriva om sin framtid skrev den då 9-årige Karl-Olof:
”När jag gått ut skolan ska jag gå in vid naturvetenskapliga. När jag blir klar där blir jag fjärilsforskare. Och så dör jag. Slut.”
– Det sjuka är att jag är ju där nu, kan man säga, även om jag som barn inte riktigt kunde uttrycka det.
Upptäckte kunskapsluckor
Det där med naturvetenskapligt gymnasium förutsåg han ju tidigt. Efter ett års studieuppehåll (ett tråkigt jobb på ett tryckeri var bra för studiemotivationen) var det dags att göra det där han drömt om. Nu inte bara för fjärilarnas skull. Vid det här laget var det intresset för själva ämnet biologi och särskilt bevarande av arter som ledde honom till Linköpings universitet och studier i biologi.
– Jag gjorde min praktik på Skogsstyrelsen och det var här jag upptäckte att jag trots fyra år av studier hade luckor i min kunskap, viktiga delar som används av ekologer i arbetslivet. Senare, som doktorand, lyfte jag detta med studierektorn. Svaret kom snabbt: Utveckla en sån kurs då! Ett vågat beslut och ett stort förtroende som jag är djupt tacksam för idag.
Praktisk nytta av praktisk naturvård
Den nya kursen ”Praktisk naturvård” utvecklades under diskussioner och seminarier med pedagogikprofessor Lars-Owe Dahlgren, som varit lite av en pedagogisk förebild för Karl-Olof Bergman. De utformade kursen till mer problembaserad inlärning, med fiktiva case, där studenterna måste läsa och förstå grundläggande naturvårdsbiologi för att kunna göra en korrekt analys.
– Jag möter ofta mina gamla studenter som nu är etablerade biologer i arbetslivet. Att höra dem referera till kursen ”Praktiskt naturvård” som den bästa kurs de läst, att de fortfarande har nytta av den efter tio, tjugo år – det värmer ett lärarhjärta.
Exklusivt smakprov
Att Karl-Olof Bergman brinner, inte bara för sina ämnen hållbar utveckling, ekologi och naturvårdsbiologi, utan också för undervisning blir tydligt under vårt möte. Plötsligt står Karl-Olof framme vid tavlan, nu är det han som ställer frågorna.
Vad bestämmer antalet orangutanger i ett landskap? Du ser, här är det lite skog och lite uppodlad mark. Okej, vad tror du? Runt frågan på den vita tavlan formuleras mer eller mindre kloka gissningar och svar. Det blir diskussion om regnskogar som avverkas för att ge plats åt odling av palmolja, klimatfenomen, lagstiftning och politiska beslut, arbetstillfällen för fattiga människor i Malaysia. Som att få ett litet exklusivt smakprov på Karl-Olofs breda kunskap, engagemang och pedagogik.
Ögonöppnare för civilingenjörer
Efter kursen ”Praktiskt naturvård” har Karl-Olof Bergman fortsatt att utveckla och skapa kurser som bygger på case och problembaserade upplägg. Alltid med fokus på kritiskt tänkande, i nära dialog med sina studenter och ofta med fältmoment, inte bara i Östgötanaturen. Det är detta arbete som nu belönas med Ingemars lärarpris, som delas ut till en engagerad och duktig lärare vid LiU.
Karl-Olof Bergman har tagit masterstudenter med sig till Ecuador för att diskutera naturvårds- och hållbarhetsproblem tillsammans med lokalbefolkningen på plats. En introduktionsfilm från Borneo används som bakgrund och inspiration i undervisning om oljepalmsplantager, avskogning av regnskog, socioekonomiska och ekologiska konsekvenser av global resursanvändning. Ett sätt att få studenterna att tänka tvärvetenskapligt. Han har också utvecklat kurser i biologiska resurser och hållbar utveckling riktade mot civilingenjörsstudenter i Industriell ekonomi.
– Här krävdes ett annat angreppssätt för att lyfta frågor om ekologi och hållbarhet för att göra det relevant för en studentgrupp med en helt annan bakgrund än studenter på biologiprogrammet.
Att flera studenter vittnar om hur kursen blivit en ögonöppnare för hållbarhet och mycket relevant för arbetslivet visar att Karl-Olof lyckats bra, också med den här kursen.
– Extra roligt är att en av studenterna blev vinnare av Inovathon Scania, en internationell tävling för studenter där hållbar utveckling var ett bärande inslag. Att få höra kommentarer som ”mina kompisar från andra program bad mig till slut sluta prata om skog under skidresan till Sälen efter att jag pekat på alla hyggen, lövskog och gammalskog jag såg”, visar att man nått fram.
Charlotte Perhammar
Miljöförstöring, klimatpåverkan, extremväder och rovdrift på naturen, rödlistade arter som bara blir fler. Är det inte väldigt lätt att bli deprimerad över utvecklingen? I synnerhet för en biolog.
–Visst kan jag känna så ibland. Men jag har ju också sett de positiva delarna. Jag vet att det går att restaurera regnskog, jag har varit där och sett det. Mitt bidrag är att utbilda studenter. Det är min förhoppning att de ska ta med sig kunskapen till arbetsliv i företag och myndigheter.
Många använder naturen för avkoppling och rekreation. Du har naturen som arbetsplats. Var kopplar du av?
– Jag kopplar också av i naturen. Naturfotografering är min passion. Du får kolla på min Instagram! Jag kan sitta i ett gömsle i 24 timmar och bara vänta på att något ska komma fram. Då är man bara här och nu.
Nu blir du den fjärde läraren som får Ingemars lärarpris, Sveriges största lärarpris, i år på 700 000 kronor. Priset tar du emot vid den akademiska högtiden i oktober. Hur ska du hantera de här pengarna?
– Pengarna ska ju gå till egen förkovran som det står. Jag tycker det vore så häftigt att kunna resa runt och hitta de positiva exemplen, i världen och i Sverige, vad gäller hållbarhet och natur. Se åtgärderna som görs för att bevara och återskapa biologisk mångfald. Då träffar man ofta superentusiastiska människor med bra historier. Det vore fantastiskt att kunna samla de positiva exemplen någonstans. Man har ju alltid funderat på det att hinna skriva den där boken, någon gång.
