Något som bör göra humanister attraktiva på arbetsmarknaden, enligt rapporten.
Framtidens arbetsmarknad behöver anställda som kan se saker från olika perspektiv, till exempel inom teknik och medicin. Kompetenser som blir allt viktigare inom arbetslivet är problemlösning, kreativitet, skicklighet i att uttrycka sig i tal och skrift på svenska, affärsmässighet och kritiskt tänkande. Att ha genomgått en högskoleutbildning kommer att vara till stor hjälp, däremot är det inte lika viktigt exakt vilken utbildning man har gått. Det framgår av rapporten "På jakt efter framtidens kompetenser - Om humanioras potential på arbetsmarknaden", där bland annat svenska näringslivsledare intervjuats.
Men i Sverige finns mest en negativ diskussion kring humaniorastudier i förhållande till arbetsmarknaden, framhåller rapportförfattarna. Humanister hamnar ofta längst ner när det talas om framtidsjobb och efterfrågade yrken på arbetsmarknaden. Diskussionen skiljer sig åt jämfört med länder som exempelvis USA, England och Frankrike där betydelsen av humanistisk bildning är större och mer efterfrågad. Rapporten nämner till exempel att studenter med humanistisk inriktning hamnar på ledande positioner vid kunskapsföretagen i Silicon Valley.
En orsak till den svenska negativa trenden kan vara den successiva utarmningen av humanistiska utbildningar vilket påverkat deras kvalitet. Rapportförfattarna skriver också att det finns anledning för humanister att även vara självkritiska. "Säkert är det så att det i näringslivet finns okunskap och ibland negativa attityder till humaniorastudenter, men detsamma gäller motsatt riktning, alltså humaniorastudenterna och deras inställning till näringslivet", skriver de.
Rapporten utmynnar i två förslag. Det första är att stärka och bredda samverkan mellan humaniorautbildningarna och att få fram fler praktikplatser inom både offentlig och privat sektor. Det andra förslaget är att öka antalet breda, tvära utbildningar där olika perspektiv kombineras inom exempelvis biologi, idéhistoria och filosofi, så kallade Liberal Arts-utbildningar.
Bakom rapporten står Humtank, en tankesmedja för forskning och utbildning inom humaniora där femton svenska universitet och högskolor ingår. Humtanks syfte är att stärka humanioras roll både inom och utanför de akademiska institutionerna.
Kristin Zeiler (bilden) är professor vid Tema Teknik och social förändring och LiU:s representant för Humtank.
- Rapporten betonar vikten av generella förmågor, som kritiskt tänkande eller förmåga att kunna se saker ur flera olika perspektiv. Sådana perspektivbyten är viktiga och bra för problemlösning inom en rad områden, kommenterar Kristin Zeiler som själv forskar inom det tvärvetenskapliga området medicinsk humaniora.
Läs rapporten här
