Det fria skolvalet är en komplex fråga för kommunerna. Valfriheten ska värnas men medför samtidigt utmaningar kring bland annat långsiktig planering, resursfördelning, segregation och ökade klyftor i samhället.
För att hantera de här utmaningarna införde Norrköpings kommun obligatoriskt skolval 2020. Bland politiker och tjänstepersoner fanns flera ambitioner bakom införandet, visar en studie från CKS. Framför allt att fler elever ska välja skola, men också mer rättssäkra och tydliga rutiner. Det fanns även en förhoppning om att skolsegregationen skulle minska om fler gjorde aktiva val.
Hur blev det till slut? Forskarna har intervjuat politiker, tjänstepersoner och elever för att förstå ambitionen bakom och utfallet av det obligatoriska skolvalet.
Tydligare process och enklare planering
Flera av kommunens ambitioner uppfylldes i och med det obligatoriska skolvalet, visar studien. Betydligt fler familjer väljer nu skola och det har blivit enklare för kommunen att planera.
Marie-Louise Elebring
– Väsentligt fler gör nu faktiskt ett skolval. Eleverna upplever det som positivt att få välja, även om de också är nervösa över att inte veta om de får plats på den skola de har valt. Men framför allt är tjänstepersonerna positiva till att själva processen har blivit mer transparent för vårdnadshavare och enklare att hantera för kommunens tjänstepersoner, säger Sofia Nordmark, universitetslektor vid CKS.
Planeringen har blivit enklare tack vare tydligare kriterier för skolplacering, ett algoritmbaserat placeringssystem och att fristående skolor numera ingår i skolvalet.
Inte minskad segregation
Studien visar dock att det obligatoriska skolvalet inte har lett till minskad segregation. Tvärtom riskerar den att öka.
Även om betydligt fler väljer skola speglar valen ändå de socioekonomiska klyftor och den bostadssegregation som redan finns i kommunen.
– I intervjuerna med eleverna så såg vi att var de bodde och gick i skolan hade betydelse på flera olika sätt. Eleverna väljer gärna skolor nära bostaden, skolor som de är bekanta med eller skolor som kompisarna valt. På så vis hänger boende- och skolsegregation samman, säger Magnus Dahlstedt, professor vid Avdelningen för socialt arbete, Linköpings universitet.
Karin Midner
Skolvalet innebär inte bara att familjer väljer till en skola, utan också bort från skolor. Familjer med starkare socioekonomiska resurser väljer i högre utsträckning bort skolor i mindre bemedlade områden. Samtidigt är det vanligare att familjer i områden med socioekonomiska utmaningar antingen avstår från att välja skola eller gör ett passivt val, vilket innebär att de eleverna oftare placeras i skolor som andra valt bort.
– Även om det nu, efter införandet av obligatoriskt skolval, är färre som inte väljer skola så berättar både rektorer och elever om vårdnadshavare som inte väljer på grund av svårigheter att förstå systemet, språkkunskaper eller att familjen har hälsorelaterade eller sociala problem. Den lilla grupp som inte väljer får plats på de skolor som andra inte väljer, säger Viktor Vesterberg, docent vid Avdelningen för pedagogik och sociologi, Linköpings universitet.
Magnus Johansson
Utjämna uppväxtvillkoren för barn och unga
Att lösa segregationen handlar i stället om att utjämna livsvillkoren för barn- och unga.
– Ett sätt att motverka segregation inom skolans område kunde vara att underlätta för elever att välja skola i olika delar av staden, exempelvis genom subventionerad kollektivtrafik och att göra skolvalet tillgängligt för alla genom information och stöd, inte minst för de få vårdnadshavare som inte väljer, säger Magnus Dahlstedt.
