Anna-Karin Westman är forskare inom naturvetenskapernas didaktik vid Mittuniversitetet i Sundsvall. Hon har tidigare arbetat som gymnasielärare i kemi och biologi. I början av forskarkarriären studerade hon elevers samtal i undervisning där lärresurser, såsom film och laborationer, användes i biologiklassrummet. Efter hand växte dock intresset för ett bredare perspektiv på undervisning.
– På vägen kände jag att å ena sidan är det väldigt viktigt med ämnesinnehållet, men för mig blev det intressant på en annan nivå. Om elever inte känner att de vill eller kan vara med så spelar det mindre roll hur bra filmer eller laborationer man som lärare erbjuder, säger Anna-Karin Westman.
Hon fick möjlighet att forska vidare kring elevers intresse för naturvetenskap och ett begrepp kallat ”science capital”. På svenska översätts det till naturvetenskapligt och tekniskt kapital, eller kortfattat vetenskapligt kapital. Begreppet och forskningen kring det har utvecklats under ett drygt decennium i Storbritannien men det är relativt nytt i svensk forskning. Det handlar om en persons kulturella och sociala kapital när det kommer till vetenskap.
– Vi vet att vissa elever känner att de inte kan bidra, att de upplever att de inte vet någonting om naturvetenskap. I forskning från Storbritannien har man sett att när elever upptäcker att de faktiskt har erfarenheter och kunskap inom ämnena blir de viktigare för dem, säger Anna-Karin Westman.
Vetenskapligt kapital delas in i åtta dimensioner som bland annat tar upp elevers kunskap, attityder och värderingar, erfarenheter, konsumtion av media, deltagande i aktiviteter, och personliga kontakters erfarenheter och kunskap.
Oengagerade elever på studiebesök fick lärare att fråga sig varför
Anna-Karins Westmans arbete med vetenskapligt kapital blev konkret när en grupp gymnasielärare år 2022 vände sig till Mittuniversitetet. Efter ett studiebesök på en högskolas tekniska laboratorium funderade lärarna på varför det fanns en liten grupp elever som inte såg något värde i besöket.
– Lärare och elever var generellt så nöjda med besöket, men så fanns det en grupp elever som mest upplevde det som besvärligt. Lärarna ställde sig då frågan varför vissa elever inte vill vara med och inte ser det som värdefulla erfarenheter, säger Anna-Karin Westman.
Lärarnas frågor ledde till en forskningscirkel där vetenskapligt kapital blev en central del. Bland annat intervjuade lärarna sina elever om deras erfarenheter utanför skolan för att bättre förstå dem. Forskningscirkeln ledde även till ett forskningsprojekt där Anna-Karin Westman studerade på vilket sätt elever upplever att studiebesök stärker deras vetenskapliga kapital.
– En sak som påverkade engagemanget var känslan av att kunna delta och vara aktiv vid studiebesöken. Att få prova att göra något eller få tid att prata med någon en och en, säger Anna-Karin Westman.
Fokus på mellanstadieelevers vetenskapliga kapital för att öka engagemang
Utifrån vetskapen om att elevers intresse för naturvetenskapsämnena sjunker under mellanstadiet och högstadiet jobbar Anna-Karin Westman nu med kollegor i ett forskningsprojekt kring mellanstadieundervisning. Forskare och lärare ska testa om undervisningsstrategier utifrån vetenskapligt kapital kan motarbeta detta och göra att elever bibehåller eller ökar sitt engagemang.
Under tre år följer de skolklasser från årskurs fyra till sex där lärare får stöd i att utveckla undervisningen utifrån teorier om vetenskapligt kapital. Det handlar inte om att slänga ut den gamla undervisningen menar Anna-Karin Westman utan om att skruva på den för att få tag i eleverna med bristande intresse, och sen bygga vidare på intresset som uppstår.
– Det kan handla om att få in det lokala, det eleverna har i sitt närområde. Det ska då vara elevernas kontext, personligt och lokalt. En elev kanske känner någon som jobbar i hemtjänsten som tar hand om diabetesfrågor. Eller att man tar in skolans vaktmästare när man ska prata om elektricitet, säger Anna-Karin Westman.
Forskningsprojektet är inne på sitt första år och väntas avslutas 2028. Läs mer nedan om forskningsprojekten och begreppet vetenskapligt kapital.
Läs mer om vetenskapligt kapital
- Artikel i tidskriften ATENA Didaktik om elevers vetenskapliga kapital: ”Hänsyn till elevers vetenskapliga kapital kan användas för att utveckla intresseväckande undervisning” Westman, A-K. (2025)
- Artikel i tidskriften ATENA Didaktik om projektet kring studiebesök och vetenskapligt kapital: ”Hur kan studiebesök planeras så att de stödjer elevers intresse för naturvetenskap och teknik?” Boman, N. (2024)
- Rapport om projektet kring studiebesök och vetenskapligt kapital "Rapport - Elevers intresse för studiebesök i NT-undervisning" i rapportserien Utbildningsvetenskapliga studier, Mittuniversitetet
- Om det pågående forskningsprojektet på mellanstadiet ”Inkluderande NO-undervisning i skolor med socioekonomiska utmaningar” beskrivet på Skolforskningsinstitutets webbplats
- Om det avslutade forskningsprojektet kring studiebesök ”Att utveckla elevers engagemang för NT-undervisning” beskrivet på Mittuniversitetets webbplats
- Lärarhandledning från Storbritannien (på engelska, översättning till svenska pågår) som används i forskningsprojektet på mellanstadiet "The Primary Science Capital Teaching Approach – Teacher Handbook", Primary Science Capital Project
- Rapport från Kungliga ingenjörsvetenskapsakademin med en fördjupning om ”Vetenskapligt kapital med fokus på teknik och naturvetenskap”
- Anna-Karin Westmans medarbetarsida på Mittuniversitetet
