04 april 2023

Författaren Sverker Sörlin argumenterar för ett förnyat bildningsbegrepp som han menar har en viktig roll att spela i dagens samhälle som alltmer kantas av kriser och misstro. I sin keynote vid Pedagogikdagen 2023 på Linköpings universitet ställer han också frågan hur högre utbildning kan bidra till denna bildning.

Pedagogikdagen 2023
"Man ska lyssna på Immanuel Kants gamla ord att när man tar sig ur en kris så handlar det inte bara om att släcka bränder, utan det handlar om att upprätta en ordning bortom krisen som minskar risken för att det inträffar igen", säger Sverker Sörlin i sin keynote. My Kronqvist

En förnyad syn

Över 100 deltagare samlades fysiskt och digitalt på Pedagogikdagen 2023, en konferens som årligen arrangeras av LiU:s högskolepedagogiska centrum Didacticum. Deltagarna fick höra Sverker Sörlin inleda konferensen med sin syn på bildning i keynote-föreläsningen med rubriken ”Är ett nytt bildningsbegrepp under framväxt?: Vad kan det betyda för bildning i högre utbildning?”
Sverker Sörlin, som även är historiker vid KTH, startar sin keynote med att ta oss med på en tidsresa över bildningens roll i Sverige. En bildning som för hundra år sedan hade en viktig betydelse för demokratiseringen av samhället, och som många ansåg kunde bidra till mer ansvarstagande medborgare. Under de senaste årtiondena har dock bildningsbegreppet tappat sin betydelse i det svenska samhället, något som Sverker Sörlin tror är på väg att förändras som en följd av flera överlappande kriser i vår omvärld. Han uttrycker att bildning kan vara ett sätt att handskas med dagens försvagning av demokratin, vår växande misstro mot auktoriteter och bristen på gemenskap.
- Jag tror att det pågår på flera ställen, en typ av sökande att återvända till ett bildningsbegrepp. Det finns drag av det gamla bildningsbegreppet, men det blir också någonting nytt, menar Sverker Sörlin. Dagens framväxande och förnyade bildning kopplar Sverker Sörlin till en slags omdömesförmåga. Men även en etisk miljö som är viktig för att vi ska kunna leva, och veta -  tillsammans.

Bildning i högre utbildning

Sverker Sörlin anser också att bildning inte bara är viktigt för oss som samhällsmedborgare utan att det även bör vara en viktig fråga för dagens universitet och högskolor. Han menar att studenter idag behöver mer komplex kunskap, utöver en teoretisk ämneskunskap från universitetet.
- Vi behöver nu fundera över kunskapens samhällsstärkande sidor och där är bildningen central, säger Sverker Sörlin. Han menar också att bildning kan förändra synen på kunskap inom skolan.
- Kunskap, detta vackra ord, har förskjutits mer och mer mot kunskapsprestationer som till varje pris ska mätas hela tiden […] och vi behöver restaurera relationen till kunskap och då kan bildningsbegreppet vara väldigt användbart, menar Sverker Sörlin.
Sverker Sörlin lämnar konferensens deltagare med ett tankeväckande avstamp till Pedagogikdagen 2023. Inledningstalet har väckt en nyfikenhet och personliga funderingar som mynnar ut i samtal och diskussioner om vad bildning är kopplat till högre utbildning och ämnen som AI, skönlitteratur, uppdragsutbildning och hållbar utveckling.

En man sträcker fram en bok till en kvinna.Deltagare på Pedagogikdagen 2023 tar chansen att få sina böcker signerade av författaren efter keynote-föreläsningen i C4 på Campus Valla. Foto My Kronqvist


Kontakt

Pedagogikdagen arrangeras av Didacticum

Senaste nytt från LiU

Tre personer i labbrock står och pratar.

Bättre neutronspeglar kan avslöja materiens inre hemligheter

Med bättre neutronspeglar kan effektiviteten vid materialanalyser i neutronkällor bli högre. Den förbättrade spegeln har LiU-forskare utvecklat genom att belägga en kiselplatta med tunna lager av järn och kisel blandat med borkarbid.

Ensamt barn i silhuett.

Riktlinjer saknas kring barn som utsatts för sexövergrepp

Hälften av 34 undersökta länder i Europa saknar riktlinjer för hur barn som utsatts för sexuella övergrepp ska få hälsovård och behandling. Ett av dem är Sverige. Det visar en studie som gjorts vid Linköpings universitet.

Person intervjuas och pratar om sin avhandling

Sigrid blev dubbeldoktor - vid 26 års ålder

En lång men också väldigt rolig resa, så beskriver Sigrid Nilsson sin tid som forskarstuderande vid Forskarlinjen. För nu har hon disputerat och kan därmed både blicka framåt och bakåt på sin forskning.