03 juni 2026

För första gången har forskare lyckats efterlikna jonsignaleringen hos hjärtmuskelceller på konstgjord väg. För att lyckas har LiU-forskarna använt organisk elektronik baserad på ledande plaster. Fynden, publicerade i Nature Communications, öppnar bland annat för nya typer av proteser, hjärtimplantat och sensorer på sikt.

Några män står bredvid varandra framför en svart tavla. Fotograf: Thor Balkhed
Forskarna Dace Gao och Deyu Tu är del av den forskargrupp som nu använt organisk elektronik för att efterlika hjärtmuskelceller på konstgjord väg.

– Det finns en anledning till att naturen har gett hjärtmuskelceller just den här typen av elektrisk signalering. Vi vill inte bara efterlikna biologin, utan också dra nytta av de principer som gör signalerna så effektiva, säger Simone Fabiano, professor i materialvetenskap vid Linköpings universitet.

Det mänskliga hjärtat slår ungefär 2,6 miljarder gånger under en genomsnittlig livstid. Det sker oavbrutet, dygnet runt, hela livet. En av nycklarna till det oförtrutna arbetet hos hjärtmuskelcellerna är transporten av kalium- natrium- och kalciumjoner in och ut ur cellerna. Jontransporten initierar en elektrisk impuls som kallas aktionspotential. Den i sin tur gör att hjärtats muskler drar ihop sig och blodet pumpas fram.

En närbild av en person som håller i en elektronisk utrustning. Thor Balkhed
För att visa att konceptet fungerar har forskarna jobbat med en relativt stor krets på ett glassubstrat. Men det är möjligt att använda andra material och göra den betydligt mindre, cirka 0,15 mm i nuläget, vilket är avgörande för framtida tillämpningar.

Långsam jontransport

Men att efterlikna den jontransporten och aktionspotentialen på konstgjord väg har varit en utmaning då hjärtmuskelceller skiljer sig från andra celler i kroppen. Det beror på att jonkanalen som transporterar kalcium jobbar förhållandevis långsamt jämfört med natrium- och kaliumkanalerna.

– Det är just den långsamheten som blir flaskhalsen om man försöker jobba med traditionell elektronik som är utformad för att vara snabb. Då är organisk elektronik bättre i och med att den kan transportera både joner och elektroner och därför kommunicerar på samma sätt som cellerna i kroppen, säger Dace Gao, postdoktor vid Laboratoriet för organisk elektronik, LOE, vid LiU och huvudförfattare till den vetenskapliga artikeln publicerad i Nature Communications.

Det han och kollegorna vid LOE, Campus Norrköping, i stället gjort är att utveckla en konstgjord hjärtmuskelcell gjord av ledande plast som efterliknar den elektriska funktionen, det vill säga aktionspotentialen, hos cellen.

Hårdvara gör nya tester möjliga

Samma forskargrupp har tidigare utvecklat konstgjorda nervceller som efterliknar egenskaperna hos biologiska nervceller. Att utveckla konstgjorda hjärtmuskelceller var ett naturligt nästa steg då det saknades hårdvara som kunde imitera den speciella jonsignaleringen.

En man med glasögon står framför en trappa. Thor Balkhed
Simone Fabiano, professor i materialvetenskap vid LOE på Campus Norrköping.

Enligt Simone Fabiano finns det två huvudsakliga anledningar till att efterlikna hjärtmuskelcellers elektriska dynamik med organisk elektronik. Den ena är att forskarna kan få en djupare förståelse för vilka materialegenskaper som krävs för att återskapa biologiliknande signaler. Den andra är att sådana system på sikt kan användas som bioelektroniska modeller och gränssnitt:

– Eftersom detta är hårdvara kan vi på ett kontrollerat sätt undersöka hur förändringar i till exempel jonkoncentration och pH påverkar hjärtliknande elektriska signaler. I framtiden hoppas vi också kunna koppla sådana system närmare till biologiska hjärtmuskelceller, säger Simone Fabiano.

Ny typ av medicinsk teknik

Forskarna ser bland annat framför sig hur tekniken skulle kunna bidra till små naturtrogna pacemakers, implantat som kan aktivera muskler eller sensorer som tidigt kan känna av störningar i hjärtfunktionen och sätta in åtgärder. Men då måste en knäckfråga lösas.

En närbild av en persons hand som håller i en glasskiva med kretsar. Thor Balkhed
Egenskaperna hos organisk elektronik gör serietillverkning möjlig.

– De konstgjorda cellerna behöver både kunna ta emot en signal från en biologisk cell och sedan skicka vidare signalen till andra celler. Då skulle de konstgjorda hjärtmuskelcellerna fungera som en brygga och vi kommer betydligt närmare biomedicinska tillämpningar, säger Dace Gao.

Studien är i huvudsak finansierad av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Wallenberg Initiative Materials Science for Sustainability, Vetenskapsrådet, Europeiska forskningsrådet, Marie Skłodowska-Curie Actions Postdoctoral Fellowships programme, Stiftelsen för strategisk forskning, Vinnova samt via den svenska regeringens strategiska forskningsområde inom avancerade funktionella materiel (AFM) vid Linköpings universitet.

Artikel: An organic artificial cardiomyocyte, Dace Gao, Junpeng Ji, Simone De Prà, Miao Xiong, Wenlong Jin, Ugo Bruno, Han-Yan Wu, Aleksandr Khudiakov, Andreas W. Erhardt, Chi-Yuan Yang, Peter J. Schwartz, Luca Sala, Iain McCulloch, Adrica Kyndiah, Mario Caironi, Magnus Berggren, Deyu Tu, Simone Fabiano, Nature Communications 2026, publicerad online 6 maj 2026. DOI: 10.1038/s41467-026-72584-5

Kontakt

Läs mer om forskningen

En man står framför ett dragskåp i ett labb.

Simone Fabiano får prestigefyllt kemipris

Årets Göran Gustafssonpris i kemi går till LiU-professorn Simone Fabiano. Hans forskning fokuserar på organiska halvledare och hur de kan få bättre ledningsförmåga och nya egenskaper tack vare så kallad dopning.

Forskare med blå plasthandskar vid mikroskop.

Nervceller av plast blir mer avancerade – och enklare

En artificiell nervcell gjord av ledande plast som kan ha avancerade funktioner liknande de hos en biologisk nervcell har utvecklats av forskare vid LiU. Resultaten banar väg för en ny typ av kroppsnära sensorteknik, medicinska implantat och robotik.

Glasskiva med droppe belyst underifrån.

Nästa generations hållbara elektronik dopas med luft

Forskare vid LiU har utvecklat en ny metod där organiska halvledare kan bli mer ledande med hjälp av luft som störämne. Enligt forskarna är det ett stort steg mot framtidens billiga och hållbara organiska halvledare.

Forskningsmiljö

Strategisk forskning

Senaste nytt från LiU

Kvinna i kontorsmiljö.

Biogen koldioxid kan bli en resurs när biogasen ökar

Vid tillverkning och rening av biogas frigörs koldioxid, som är en klimatpåverkande växthusgas. Men LiU-forskning visar att koldioxid har flera användningsområden och kan bli en viktig resurs i omställningen till ett cirkulärt energisystem.

En närbild av en metallstruktur med många ledningar.

Nytt centrum ska stärka Sverige i kvantkapplöpningen

I ett gemensamt initiativ går nu sex svenska lärosäten samman för att bilda Swedish Center for Quantum Technology, ett nationellt centrum för forskning, innovation, utbildning och kapacitetsbyggande inom kvantteknologi.

En man med glasögon står framför en röd vägg.

Med moralekonomiska glasögon genom historien

När en kris uppstår väcks ofta en humanitär vilja att hjälpa till. Men vad händer när känslor styr och kunskap saknas? Norbert Götz, professor i modern historia, har forskat om den humanitära hjälpens villkor.