Två år efter att världens nationer kraftsamlade för Parisavtalet, hålls ett nytt klimatmöte i Bonn. På agendan denna gång står främst två punkter. Dels att utforma Parisavtalets regelbok, dels att utveckla ”den stödjande dialogen”, som ska se över hur staternas klimatarbete ligger till och att det som görs räcker för att uppfylla avtalet.
Mathias Fridahl, en av de sex forskare från Linköpings universitet som kommer att delta under mötet, är optimistisk.
– 169 länder har ratificerat Parisavtalet och det skedde i rekordfart för ett internationellt avtal. Nicaragua, som tidigare vägrat, ratificerade för bara några dagar sedan. Vi ser en vilja hos nationerna att agera, säger han.
Den viljan tror Mathias Fridahl kommer att bidra till ett bra beslut kring den stödjande dialogen där nationerna ska avgöra hur man ligger till, vart man behöver nå och hur man ska ta sig dit.
Han ser dock en viss osäkerhet inför mötet i vilken roll USA kommer att inta.
– Om de har nya instruktioner vet vi inte och det kan ju antingen förenkla eller försvåra, säger han.
Under COP23 kommer forskare från Linköpings universitet att arbeta med fyra olika studier:
Professor Björn-Ola Linnér och Maria Jernnäs, doktorand, kommer att undersöka staternas klimatplaner och hur de ska genomföras. Mathias Fridahl, universitetslektor, ska arbeta med en studie om viljan att investera i tekniker som kan ”dammsuga” atmosfären på koldioxid och på så vis skapa negativa utsläpp. Anders Hansson, universitetslektor, och Anna Kaijser, postdoktor, ska undersöka uppfattningar av ledarskap i det internationella klimatarbetet. Mattias Hjerpe, universitetslektor, ska arbeta med en studie om vilken funktion klimatmötenas sidoaktiviteter har, det vill säga det som sker i anslutning till de formella förhandlingarna. Studenterna Marianne Kropf och Malena Hesping kommer att bistå empiriinsamlingen i samtliga projekt.
