Anna Sparrman, professor TEMA Barn vid Linköpings universitet, inledde Fritidshemsbiennalen 2017. Hon talade om sin forskning kring barns och vuxnas syn på barn och
Anna Sparrman, professor TEMA Barn Linköpings universitet. Foto: Susanna Lönnqvist. sexualitet. Hennes forskningsområde är barn, barndom och familj, med inriktning barns fritid. Hon poängterade det viktiga i att ha ett språk att kunna prata om saker som nakenhet och sexualitet, det behövs för att barn ska kunna uttrycka sig om sin egen kropp i olika sammanhang och förhålla sig till det omgivande samhällets bild av sexualitet. Att barn uttrycker äckel eller skam kan vara ett tecken på den rådande tystnadskultur som finns kring sexualitet och också ett uttryck för bristen på just språk och ord att prata om det, enligt Anna Sparrman. Ett svårt ämne, inte minst för fritidshemspedagoger, vilket hon vittnar om efter sina föreläsningar.
– Många pedagoger kommer fram efter mina föreläsningar och undrar hur man konkret ska prata med barnen, sa Anna Sparrman.
Aktionsforskning för utveckling
Under eftermiddagssessionen på den första konferensdagen presenterades ett omfattande aktionsforskningsprojekt: Linköpings universitet och Norrköpings kommun har drivit ett projekt i verksamhetsutveckling inom fritidshemsverksamheten. Det har skett genom aktionsforskning. Aktionsforskning grundar sig på att det som ska undersökas och forskas på kommer direkt från dem som är ute i verksamheten. Frågeställningarna och forskningsfrågorna utgörs av de problem som fritidshemspedagogerna upplever i verksamheten och är grunden för förbättringsarbetet. De är experter på sin verksamhet och forskarna kommer in med systematik och strukturering av diskussioner och samtal. Projektet presenterades av Helene Elvstrand, lektor vid Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier och Kajsa Andersson, Forsknings- och utvecklingschef i Norrköpings kommun.
– Vi såg att trots att det handlade om olika utvecklingsprojekt på olika skolor fanns det liknande behov hos alla, sa Helene Elvstrand.
Ett av de identifierade behoven var att få tid och möjlighet att prata om fritidspedagogik och verksamheten överhuvudtaget. Ett forskningsprojekt som detta bär ett viktigt signalvärde för fritidshemsverksamheten enligt Kajsa Andersson som vill innefatta alla fritidshem i liknande projekt. Att delta i projektet har lett till konkreta förändringar i fritidshemmen men har också bidragit till att deltagarna känner ett värde i sitt arbete:
Helene Elvstrand
– De fritidshem som varit med i projektet har upplevt sig som en starkare verksamhet som tror på sig själva efteråt, och att reflektera över den egna verksamheten har ökat, sa Helene Elvstrand.
Aktionsforskningen har haft en stärkande effekt genom att öka verksamhetens synlighet och genom relatering till forskning och teori stärka fritidshemspedagogernas profession. Vinsterna för förbättringsarbete inom fritidshemsverksamheten är en ökad systematik och kritiskt tänkande, sa Helene Elvstrand, och att prata om sin vision för verksamheten har underlättat att identifiera riktiga och uppfattade hinder. Genom aktionsforskningen kan man strukturera upp vision, mål och aktioner för att få till en förbättring. Resultaten presenterades under Fritidshemsbiennalens andra dag, läs mer här.