19 juni 2018

Den nationella stoltheten blir sällan så stark som under ett världsmästerskap i fotboll. Under pågående fotbolls-VM i Ryssland tycks svenskarna stå mer enade än någonsin. Vad är det som plötsligt väcker denna starka känsla av gemenskap?

Svenska fotbollssupportrar viftar flaggor

– Jag tror det är känslan av att tillhöra ett kollektiv, och att försvinna in i gruppen. Det är något lockande med det, och det kan vara skönt att släppa självfokus. Man kan dra en parallell till kyrkans starka ställning förr i tiden, där alla med samma tro samlades under samma tak, och ingick i samma gemenskap, säger Gerhard Andersson, professor i klinisk psykologi vid Linköpings universitet.

Världens största sport, fotbollen, tar för ett par veckor, under fotbolls-VM, över en stor del av, såväl nyhetsrapportering, som flödena i sociala medier. Sveriges senaste match, och hur det ska gå i den kommande, blir också ett vanligt inslag i samtalen under fikarasterna på många arbetsplatser.

Porträttbild Gerhard AnderssonGerhard Andersson– Fotbolls-VM är ett av få fenomen i samhället där många människor visar på en bristande theory of mind, som det kallas inom psykologin. Förmågan att förstå andras perspektiv försvinner ofta. Som jämförelse tar man inte för givet att alla på jobbet har sett finalen i melodifestivalen, men en finalmatch i fotbolls-VM tar man för givet att alla har sett. De som är intresserade är oftast så entusiastiska att de inte kollar av om de andra personerna i samtalet också är det.

Som lagsport är fotbollen unik, eftersom det kan vara händelsefattiga matcher, som ändå följs med stort intresse och engagemang, såväl på läktaren, som framför en skärm, under 90 minuter.

– Det blir därför lite samma effekt som när man spelar en enarmad bandit. Det händer så lite under lång tid, och därför blir upplevelsen så extremt mycket starkare när det väl händer någonting. Det är ett psykologiskt fenomen som kallas intermittent förstärkning.

Idag är ordet nationalism ett värdeladdat ord i Sverige, eftersom det ofta förknippas med främlingsfientlighet. Men sport är ett område där det är legitimt att visa nationalistiska känslor, eftersom det då rör sig om så kallad underhållningsnationalism.

Svenska fotbollssupportrar i blå-gula tröjor Foto: Dave Long– Fotbolls-VM är ett av få tillfällen då det är socialt accepterat att måla sig i svenska flaggans färger och vifta med den svenska flaggan på gatan. Det som gör det försvarbart är att det ändå finns spelregler som vilar på demokratiska grunder. Man får helt enkelt acceptera en förlust, vara ledsen över det, och inte starta krig för det, även om man inte får glömma att våld och aggressioner också kan ligga nära till hands, säger Gerhard Andersson.

Fenomenet att man under en kortare period släpper allt, och hänger sig åt någonting, där alla är lika välkomna oavsett bakgrund, kan härledas tillbaka till medeltiden, då det förekom att man under ett par dagar umgicks över gränserna, oavsett om man var fattig eller rik, för att sedan återgå till det vanliga livet och uppdelningen igen.

– Min tes är att inför, och under, en Sverigematch i VM, så släpps även de som inte kan så mycket om det in och blir en del av kollektivet. Efter matchen kickar sedan elitismen in, och det blir på sociala medier tydligt vilka som kan mer och inte, vilka som är outgroup och ingroup. Då går vi tillbaks till det gamla vanliga ”kunskap är makt” och elitistiska tänket.

Sökorden Fotbolls VM 2018 har drygt 6 miljoner träffar på Google, så visst är intresset för det i Sverige stort, men kanske luras man att tro att majoriteten spänt följer VM, just för att det tenderar att dominera nyheter och sociala medier?

– Så kan det säkert vara. Kanske är långt ifrån alla intresserade på det sättet man tror, men det är lätt att dra den slutsatsen, när det genomsyrar samhället på det vis det gör, säger Gerhard Andersson.

Senaste nytt från LiU

Unga vuxna arbetar med färgglada papper runt ett stort bord.

Användarna är med och designar appen

Unga med olika funktionsnedsättningar är medforskare i att designa ett digitalt verktyg som ska hjälpa dem att må bättre. För forskaren Ulrika Müssener är det självklart att fråga användarna vad de behöver och vill ha.

Stdenter grupparbetar

Lärarstudenter har skapat AI-kurser för Kenya

På landsbygden i Kenya råder det brist på både el, internet och utbildningsmöjligheter. Då kan nya verktyg vara en väg framåt. Studenter på Ämneslärarprogrammet har under hösten utvecklat kurser för yrkesutbildningar i Kenya med hjälp av AI.

Man håller fram guldfärgad platta (Urban Forsberg).

Han har en nyckel för att lösa halvledarbristen

Bristen på halvledarmaterial blir alltmer akut. Vid LiU bedrivs materialforskning i nära samarbete med industrin för att på sikt öka tillverkningstakten av halvledare i Europa.