Frågvisa treor om smältande isar och Greta Thunberg

Har vi tid att rädda världen? Det var svåra frågor som mötte miljöforskaren Veronica Brodén Gyberg när hon kom in till klass 3B i Ljuraskolan i Norrköping. Hon var en av trettio LiU-forskare som lånades ut till skolklasser på Forskarfredag.

Anna Nilsen

– Jo. Vi har tid att rädda världen, svarar Veronica Brodén Gyberg på Ture Wahlbergs fundering.

– Och det är mycket som ni själva kan göra. Till exempel tänka över vad ni äter, hur ni reser, vad ni köper. Det är viktigt att vi alla försöker minska utsläppen och bli mer klimatsmarta.
– Man ska inte slänga så mycket man som man gör, säger Ture Wahlberg då.
– Jag tvättar mina sugrör och sparar dom, säger Jesper Flygh Kuylenstierna.

Elever i klass 3B på Ljuraskolan i Norrköping. Jesper Flygh Kuylenstierna och Hannes Ivansson hade en massa frågor som de ville ha svar på.

3B är sist ut av tre klasser på Ljuraskolan som Veronica Brodén Gyberg besöker under årets Forskarfredag. På knappa tre kvart ska hon både prata om hållbarhet och om hur det är att vara forskare. Det är inte helt enkelt. Det är många nyfikna händer i luften och svåra frågor att besvara.

– Det var allt från vad som egentligen kommer att hända när jorden blir varmare till frågor om robotar kommer att laga all mat i framtiden. Jag försökte att vara beredd på allt möjligt, tänka mig in i vad som kunde vara en bra nivå att prata om hållbarhet och ta upp exempel på sådant de kan relatera till i sin vardag.
– Min ambition var att vara konkret och tydlig med exempel på vad forskningen säger, vad det tvistas om och samtidigt understryka möjligheten att förändra och påverka, säger Veronica Brodén Gyberg när dagens insats är avslutad.

För barnen i klass 3B är hon den första forskaren som de träffat. Undantaget Jesper Flygh Kuylenstierna:
– Jag har mött en ormforskare en gång. Det var jättespännande, säger han medan klassen väntar på att Veronica Brodén Gyberg ska komma.

Sedan berättar han vad han redan vet om hållbarhet.
– Det är att få saker att hålla. Kanske hela jorden kollapsar om en art dör ut.

Klassrum Foto Anna Nilsen

Det är hur mycket som helst som en tredjeklass vill veta och de är ivriga att få fylla i med sin egen kunskap. För Veronica Brodén Gyberg är det första gången som hon medverkar på Forskarfredag. Hon lyssnar tålmodigt och låter barnen komma till tals.

– Jag tänker dels att det är en del av vårt uppdrag att göra sådant här ibland, det är roligt, men jag är också jätteintresserad av hur barn ser på dom här frågorna. Jag tycker att det är inspirerande att ta del av barns perspektiv och syn.

Biträdande universitetslektor Veronica Brodén Gyberg besökte Ljuraskolan under Forskarfredag 2019. Foto Anna NilsenInnan besöket hade hon fått lite input om vad som särskilt intresserar eleverna. Smältande isar och, förstås, Greta Thunberg engagerar eleverna i alla klasser.
Hos 3B flyger kommentarerna om Greta Thunberg i luften: Hon strejkar för klimatet. Hon är modig som pratar med massa människor. Hon gör bättre saker än andra, de gör inget och kanske blir det krig. Hon säger att de som bestämmer ska lyssna på forskarna.
– Man kan fatta att hon är lessen, kommenterar en flicka till slut.

Men hur är det då med de smältande isarna som oroar klassen? 
– Det är mycket som forskarna vet kommer att hända, men de vet inte riktigt hur det kommer att bli eller när. Det kommer att bli varmare på jorden, men exakt hur mycket varmare vet vi inte. Vi vet att havsnivåerna kommer att höjas när isar smälter. Öar kommer att bli översvämmade och städer vid kusterna måste flyttas. Men hur fort det kommer att gå, är det ingen som riktigt kan säga, förklarar Veronica Brodén Gyberg.
– Vissa klimatförändringar märks ju redan medan andra kommer att ta längre tid att märka, men och under tiden är det jättemycket vi kan göra. 

Elev i klass 3B på Ljuraskolan i Norrköping.Anita Meddjonaj var en av eleverna i klassen som ville bli LiU-forskare Foto Anna Nilsen– Det var kul att få träffa en forskare. Vetenskap är det man vet, inte det man tror, säger Hannes Ivansson innan klassen går iväg för att äta lunch tillsammans med Veronica Brodén Gyberg.
Och många av eleverna har stolt redan satt på sig de nya knappar de just fått: Jag vill bli LiU-forskare.

Forskarfredag är en europeisk satsning på att skapa möten mellan forskare och allmänhet, och LiU:s bidrag är i första hand erbjudandet till skolorna att få låna en forskare under en lektion. Tanken är att de ska berättar om hur det är att vara forskare, vad man gör en vanlig arbetsdag och vad de själva forskar om. 

Vägg i Ljuraskolan med målade handavtryck. Foto Anna NilsenI år var det 30 LiU-forskare som lånats ut till klasser i åk 1-9. Forskningsområdena var lika många som antalet forskare; materialvetenskap, socialpsykologi, teoretisk ekologi, skolmobbning, språk och optimeringslära för att ta några exempel.

– Intresset från skolorna för att få ett forskarbesök har varit mycket stort, säger Anna Widenqvist, projektledare på kommunikations- och marknadsavdelningen.

Forskarfredag är en del av European Researchers’ Night som äger rum den sista fredagen och lördagen i september varje år. Sammanlagt nås 1,5 miljoner besökare. I Sverige arrangeras aktiviteter på 30 orter från Luleå i norr till Lund i söder. Forskarfredag samordnas nationellt av föreningen Vetenskap & Allmänhet.


Senaste nytt från LiU