Framåtblickande Barnafridskonferens med historiska perspektiv

– Mot bakgrund av Barnafrids tioårsjubileum som nationellt kunskapscentrum föll det sig naturligt att låta konferensen lyfta såväl historiska perspektiv som aktuell forskning och praktiska metoder för att fördjupa kunskapen om våld mot barn och unga, säger Laura Korhonen, professor i barnpsykiatri och centrumchef på Barnafrid.

Charlotte Perhammar

Barnafrid välkomnade deltagarna med ett program fyllt av seminarier, presentationer, workshops och, inte minst, viktiga samtal mellan forskare, praktiker och ungdomar.

Tre budskap var bärande under konferensen; evidens som tål motstånd, ledarskap och styrning som omsätter barns rättigheter i praktiken och delaktighet där barn och unga själva får formulera sina erfarenheter.

Ifrågasätt kunskapsresistens

Charlotte Perhammar

Åsa Wikforss, professor, filosof och författare, inledde konferensen med att tala om kunskapsmotstånd. I forskningsprojektet ”Kunskapsresistens: Orsaker, konsekvenser och motmedel” har hon tillsammans med forskare från flera fält närmat sig frågan. Hennes budskap till publiken var att fortsätta stå upp för vetenskapen och motarbeta desinformation.

– Vi behöver alla värna kvaliteten på information, men våra politiker har ett särskilt ansvar i att förebygga kunskapsmotstånd. De behöver tydligt skilja på empiriska underlag och politiska värderingar, sade Åsa Wikforss.

Invigning med ungdomars röster om våld

Under invigningsprogrammet talade H.M. Drottning Silvia (sedan 1994 hedersdoktor vid Medicinska fakulteten, Linköpings universitet). I talet framhöll hon att våld mot barn är en av våra största samhällsutmaningar och betonade vikten av att lyssna på barn för att kunna skydda dem.

– Att ge barn möjlighet att uttrycka sig är inte bara en rättighet enligt barnkonventionen, utan en förutsättning för kvalitet och framgång i vårt arbete. När barn involveras i utformningen av insatser, stärks både deras trygghet och vår förmåga att förebygga våld och övergrepp, sade Drottning Silvia.

Charlotte Perhammar

Efter en videohälsning från socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall och tal av LiU:s prorektor Karin Axelsson tog elever från samhällsprogrammet, årskurs 3, på Klara gymnasium i Göteborg över scenen. De visade en film uppdelad i fyra teman om hur våld kan ta sig uttryck i ungdomars vardag: fysiskt, psykiskt och digitalt våld, mobbning, latent våld och bötning. Bötning var en ny benämning för flera av de yrkesverksamma som satt i publiken. Det är en benämning som används då rån eller utpressning begås av och mot ungdomar på högstadie- eller gymnasieskolor.

Efter filmvisningen ledde moderator Ana-Dolori Marinović ett samtal med ungdomarna, om deras erfarenheter av att ha jobbat med våldsbegreppet. Under samtalet lyfte ungdomarna betydelsen av trygga sammanhang för att kunna genomföra svåra samtal.

– Ofta när man pratar om känsliga ämnen pratar man runt ämnet och hur det måste vara för de utsatta, men man pratar inte med dem som är utsatta, sade en av eleverna.

Ungdomarna hoppas att fler skolor och verksamheter ska använda filmerna för att bättre förstå hur våld kan se ut i ungas liv och därmed bidra till förändring. Den förhoppningen instämde även Drottning Silvia i när hon samtalade med eleverna efteråt.

Efter lunch fortsatte konferensens första dag med tre seminariepass, där deltagarna kunde forma ett eget spår utifrån yrkesroll och kunskapsbehov. Totalt bidrog över 60 föreläsare med kunskap och erfarenheter under Barnafridskonferensen.

Att återfinna den inre skönheten

Den amerikanske dokumentärfilmaren Sasha Joseph Neulinger inledde konferensens andra dag med föreläsningen ”Rediscovering the Inner Beauty”.

Anna Nilsen

– Jag vet av egen erfarenhet hur svårt det kan vara att återta kontrollen över sitt liv efter att ha upplevt ett allvarligt trauma, men jag är också här idag för att dela med mig av en historia om hopp, motståndskraft, målmedvetenhet och tacksamhet, sade Sasha Neulinger.

Hans Emmy-nominerade dokumentär ”Rewind” (2019) bygger på över 300 timmars vardagsfilmer från barndomen som hans pappa, som också varit utsatt för sexuella övergrepp, spelat in. Neulinger berättade att arbetet med det inspelade materialet, tillsammans med återbesök och samtal med flera personer som på olika sätt varit en del av hans upplevelser, har varit centralt i läkeprocessen. Det hjälpte honom både att återupptäcka det vackra i sig själv som barn och att konfrontera sina förövare.

Barnafridspris till avhandling om barns delaktighet

Vartannat år, i samband med Barnafridskonferensen, belönar Barnafrid en avhandling inom området våld mot barn och unga som kan främja barns rättigheter och välbefinnande. Under förmiddagen tillkännagav centrumchef Laura Korhonen att Barnafridspriset 2026 går till Sara Quarles van Ufford. Hennes avhandling visar att många barn berättar om våld, men ändå inte får det skydd och stöd de behöver.

Anna Nilsen

– Jag är väldigt glad att de här frågorna uppmärksammas. Forskning behöver nå ut. Särskilt när det handlar om barn som utsätts för våld och inte får det stöd de har rätt till, sade Sara Quarles van Ufford.

Laura Korhonen framhöll att Quarles van Uffords avhandling ger ett konkret och viktigt underlag för att vidareutveckla socialtjänstens arbete och stärka barns rättigheter i beslutsfattandet.

Fem år med barnkonventionen – är Sverige på rätt väg?

Dag två fortsatte med tre nya pass fyllda av seminarier och workshops. Därefter var det återsamling i plenum och professor Pernilla Leviner bidrog med ett rättsvetenskapligt perspektiv på barnkonventionens genomslag.

Fem år efter inkorporeringen i svensk lag visar hennes forskning att svenska myndigheters fokus på barn som rättighetsbärare har ökat, men att flera brister kvarstår. Leviner pekade bland annat på behovet av att fortsätta stärka barnrättsperspektivet i styrning och beslut – till exempel i åtgärder kopplade till socioekonomisk utsatthet och gängkriminalitet. Hennes medskick till beslutsfattare var att vi behöver fråga oss vad vi faktiskt är beredda att låta barns rättigheter kosta, både ekonomiskt och i relation till andra intressen.

– Oavsett hur avvägningarna ser ut behöver vi ständigt hålla fast vid att barn är självständiga rättighetsbärare, sade Pernilla Leviner.

När lyrik blir ett verktyg för mod och identitet

Gymnasieeleverna Marx Mukaru och Nasir Sarr stod för en bejublad avslutning på Barnafridskonferensen. I ett samtal från scenen med sin tidigare högstadielärare Erika Rodin berättade de om hur resan med spoken word (estradpoesi) förändrat deras tillvaro och prioriteringar.

Emma Hedlin

– Från början var Nasir och jag bara två snacksaliga killar längst bak i klassrummet. Men när vi arbetade med spoken word upptäckte vi svenska språket på ett nytt sätt. Vi fick också ett verktyg för att uttrycka och dela våra erfarenheter från orten, sade Mukaru.

Erika Rodin är i dag biträdande rektor på Skarpatorpsskolan i Skarpnäck. Hon minns resan med klassen och hur deras arbete med spoken word fick flera elever att gå långt djupare än hon från början vågat tro att de skulle göra.

– Det känns stort att se hur mycket en lärare kan påverka sina elever, och det gör mig väldigt ödmjuk. Varje minut i klassrummet är en möjlighet att ge eleverna det de har rätt till och inspirera dem att testa nya saker, sade Erika Rodin.

Mukaru och Nasirs framträdande satte inte bara punkt för Barnafridskonferensen – de övertygade också publiken om att kreativitet och språk kan väcka engagemang och ge unga en röst som vuxenvärlden behöver lyssna på.