Framtidens digitala affärsidéer inom lantbruk

Digitalisering inom lantbruket går framåt med stora steg. Med hjälp av ny teknik kan bland annat djurens position och hälsostatus följas. Under våren har LiU studenter i kursen ”Innovativ entreprenörskap” jobbat med att ta fram affärsidéer får att hitta nya, tekniska lösningar för effektiv och hållbar djurhållning.

Masterkurs Innovative Entrepreneurship, mässa på Vreta kluster. Studenter pitchar sina affärideer. Kursansvarig Charlotte Norrman. Teiksma Buseva

  • En  applikation som hjälper till att upptäcka och sprida information om en farlig sjukdom hos bin.
  • Ett armband som spårar, inte bara fågelns position, utan dessutom integrerar sensorer för att mäta olika miljöparametrar.
  • Ett verktyg för datahantering och proaktiv vårdhantering inom boskap.
  • En molnbaserad serviceplattform som gör att svenska bönder kan lagra, analysera och hantera data från verksamheten på gården.

Det här är bara några av idéerna civilingenjörsstudenter vid Linköpings universitet presenterade en eftermiddag på Vreta kluster.

I den internationella masterskursen ”Innovative Entrepreneurship”, som leds av Charlotte Norrman och Karl Eldebo, var temat ”det digitala djuret”. Studenterna uppmanades att utveckla affärsidéer för lantbruket som bygger på internet of things, sensorer, digitala plattformar, drönare, robotik, AI och allt  den nya tekniken kan erbjuda.

Det digitala djuret – hur ser lantbruket ut idag

Helene Oscarsson och Charlotte Norrman hälsar välkommen LiU studenter och gäster till Vreta KlusterHelene Oscarsson och Charlotte Norrman hälsar välkommen LiU studenter och gäster till Vreta Kluster Foto Charlotte NorrmanCharlotte Norrman berättar att en stor utmaning idag är att merparten av ingenjörsstudenterna saknar koppling till lantbruk. I en klass på närmare 100 studenter svarade endast en handfull ja på frågan om de hade lantbrukskoppling. Därför har de arbetat med olika typer av inspirationsseminarier, vars syfte varit att ge inblick i den utvalda sektorn eller det utvalda temat. I år blev det ett tvåtimmarsseminarium där nötbonden Sofia Person på Vita Fall, Fredrik Gustafsson, professor i sensorinformatik vid LiU och Charlotte fick ge inspel till temat ”det digitala djuret”.

Under den första timman fick studenterna lyssna på Sofia som berättade om sin vardag och de utmaningar och problem som hon möter som uppfödare av kött och med avelsbesättningar av raserna Charolais och Simmental på gården Vita Fall i Norra Östergötland. Sofia berättade hur det är att ta emot 150 kalvar under ett par månaders tid och att försäkra sig om att korna får den hjälp de behöver när de ska kalva, att kalven får den viktiga råmjölken, att djuren är trygga på betena trots att det rör sig en och annan varg i området. Hon illustrerade sitt företag med bilder och förklarade hur hon som lantbrukare resonerar inför investeringsbeslut. Allt detta är viktig information för de studenter som ska tillämpa sin teknikkunskap för att utveckla smarta lösningar.

Fredrik Gustafsson professor i sensorinformatik vid Linköpings universitet och medgrundare till några av Mjärdevi Science Parks många intressanta och växande techbolag, gav ett annat perspektiv. Han berättade om olika tekniska lösningar och illustrerade dessa med att, i realtid, låta studenterna följa parkvakterna i ett afrikanskt naturreservat. 

Charlotte gav en överflygning över vad som redan görs på området och baserade sin dragning på en betesworkshop som arrangerades av Agtech 2030 i samarbete med Jordbruksverket. 

Några studenter erkände att deras syn på lantbruket och vardagen på en bondgård har varit väldigt begränsad och att det har varit mycket arbete att sätta sig in i temat.

Samspel mellan teori och praktik

Charlotte har under lång tid strävat efter att blanda teori och praktik i de kurser hon ger. Hon förklarar att inom t ex läkarvetenskapen är det ingen som ifrågasätter att studenterna måste ges utrymme att praktisera den kunskap de tillägnar sig, men att det inte gäller i samma utsträckning på civilingenjörsprogrammen, även om det dock finns ett och annat initiativ i den riktningen.

Att skriva en affärsplan är inget nytt för studenter som läser entreprenörskap. Att presentera, pitcha sin affärsidé framför stor publik med både entreprenörer, konsulter, potentiella finansiärer, och experter inom området är dock en lite större utmaning.

Masterkurs Innovative Entrepreneurship, mässa på Vreta kluster. Studenter pitchar sina affärideer. Kursansvarig Charlotte Norrman.Hans Tchou från gruppen WalkDoggers Foto Teiksma BusevaEn av studenterna, Hans Tchou berättar:
- Jag är väldigt blyg som person och det var stort att stå på scenen framför alla och pitcha gruppens idé. Det är något jag har aldrig gjort och jag känner mig stolt över min prestation. 

Masterkurs Innovative Entrepreneurship, mässa på Vreta kluster. Studenter pitchar sina affärideer. Kursansvarig Charlotte Norrman.Grupp BeeSafe tog hem storvinsten. Foto Teiksma BusevaStudenterna och alla gästerna fick rösta på bästa affärsidé, bästa pitchen och bästa affisch/poster. I år vann gruppen BeeSafe i alla tre kategorier. De tog fram en applikation som med stöd av luktsensorer hjälper att upptäcka och sprida information om en farlig bisjukdom - amerikansk yngelröta. Det är en utbredd och svår bisjukdom som negativt påverkar bin och bönder över hela världen. Att snabbt kunna agera och rapportera utbrottet till länsstyrelsen och till närliggande bönder är mycket viktig för att minska skadegörelse och spridning.

En annan grupp som väckte stort intresse bland åskådare var Children of Nature. Deras idé handlar om att leverera välprövade, lagligt godkända och funktionella sensorpaket som ska monteras på traktorer. Det ger bönderna möjlighet att identifiera och avlägsna skadliga föremål som plast och metaller i sin omgivning innan djur hinner äta upp det.

Masterkurs Innovative Entrepreneurship, mässa på Vreta kluster. Studenter pitchar sina affärideer. Kursansvarig Charlotte Norrman.

Kasper Winberg, Björn Runow och Rikard Winlöf från gruppen Children of Nature. Foto Teiksma Buseva

Kasper Winberg, som ingår i gruppen, berättade att de kom på sin affärsidé efter att ha lyssnat på Sofia Person och insåg hur emotionellt involverade bönderna är med sina djur. - Att kunna erbjuda en produkt som förhindrar att djur blir sjuka är ju fantastiskt. 

Lantbruket är på väg in i en ny era där digitalteknik, artificiell intelligens och big data är lika viktigt som agronomi och klassisk teknik. För att kunna hantera dessa utmaningar krävs ny kompetens och nya former för samarbete.  Universitetet spelar en stor roll och kan vara en viktig partner i en omställningsprocess.

 

Några röster från minimässan
Visa/dölj innehåll

Masterkurs Innovative Entrepreneurship, mässa på Vreta kluster. Studenter pitchar sina affärideer. Kursansvarig Charlotte Norrman.
Teiksma Buseva

Mary S. Spaeth professor i entreprenörskap vid Wisconsin Stout University hade med sig tolv amerikanska studenter som läser en kurs inom ”Art and Innovation: Swedish Experience” och var i Sverige på studiebesök. Att besöka Vreta kluster och delta i minimässan var en del av deras program.

Mary S. Spaeth berättar att det är just spänning, engagemang och äkta känslor som är så intressanta att observera. Studenter som tidigare inte haft någon kontakt med lantbruket, plötslig bryr sig och blir emotionellt involverade.
Masterkurs Innovative Entrepreneurship, mässa på Vreta kluster. Studenter pitchar sina affärideer. Kursansvarig Charlotte Norrman.
Teiksma Buseva

I publiken satt även John Åke Svenson som jobbar med ledarskap och utveckling. Han tyckte att bjuda in näringslivet och bönder var ett bra initiativ: 
- Det är väldigt trevligt upplägg och miljö. Jag fick också bidra med att satsa ”mina pengar” på bästa affärsidé. Roligt att delta.
Masterkurs Innovative Entrepreneurship, mässa på Vreta kluster. Studenter pitchar sina affärideer. Kursansvarig Charlotte Norrman.
Teiksma Buseva

Rebekah Palmer är en av de amerikanska studenterna som besökte minimässan. Hon läser kommunikation och mediavetenskap och kan ingenting om lantbruket, men hennes mamma är uppväxt på en gård.

- När jag lyssnade på presentationer, skickade jag ett meddelande till min mamma och berättade om några idéer. Mamma var jätteimponerad och ville veta mer när jag kommer tillbaka. 
Masterkurs Innovative Entrepreneurship, mässa på Vreta kluster. Studenter pitchar sina affärideer. Kursansvarig Charlotte Norrman.
Grupp BeeSafe tog hem storvinsten. Teiksma Buseva

Studenterna och alla gästerna fick rösta på bästa affärsidé, bästa pitchen och bästa affisch/poster. I år vann gruppen BeeSafe i alla tre kategorier.

- Det var roligt! säger gruppen efter fått veta att de vunnit. Presentera inför många kan vara nervöst men är kul och ger energi. Att få presentera sin idé under en mässa så här ger massa feedback och tankeställare, det är spännande att få höra andras reaktioner på den idé som vi arbetat med under våren. 

Kontakt
Visa/dölj innehåll

Relaterat innehåll
Visa/dölj innehåll

Innovationsmiljö för morgondagens lantbruk

Mer teknik i lantbruket – det är ett av målen med Agtech 2030

Agtech 2030 är ett Vinnovafinansierat initiativ inom ramen för Vinnväxtprogrammet. I utlysningen 2018 var Östgötaregionens satsning på att etablera en innovationsmiljö för morgondagens högteknologiska lantbruk en av de tre vinnarna. 

Inom initiativet Agtech 2030 kommer det att genomföras en mängd olika aktiviteter och utvecklingsprojekt i regionen under de närmaste 10 åren. Ett exempel på en sådan aktivitet är att LiU, inom ramen för ett par av sina entreprenörskapskurser, låter civilingenjörsstudenter från olika utbildningar möta lantbrukets problem och utmaningar. 

 

Relaterad utbildning
Visa/dölj innehåll

Senaste nytt från LiU
Visa/dölj innehåll