Det konstaterar Kristian Petersson från LRF och Ola Albrektsson från AgroÖrebro. De är projektledare för Smarta förnybara energilösningar, och presenterade sina slutsatser vid Brunnby Lantbrukardagar 2026.
– Vi ser att intresset för förnybar energi och gårdsproduktion har ökat kraftigt. Smarta förnybara energilösningar är ett ambitiöst initiativ. Målet är att öka den lokala energiproduktionen hos landsbygdsföretag i Östra Mellansverige och stärka energisystem både regionalt och på företagsnivå, säger Kristian Petersson.
En central slutsats är att framtidens energilösningar måste ses som en helhet.
– Begränsningen i dag är att många förnybara energisystem fortfarande fungerar var för sig. Det gäller oavsett om det handlar om vätgas, biogas, fossilfria bränslen, vindkraft eller solkraft, säger Ola Albrektsson.
Självförsörjande energisystem
Historiskt har lantbruk köpt in diesel och el för förbrukning. Men utvecklingen går mot att gårdarna kan producera och hantera stora delar av sin egen energi.
Ulrik Svedin
Projektet har kombinerat kunskapsinsamling med praktiska tester inom energieffektivisering, digitalisering och datadriven optimering. Fokus har varit att stötta företag genom tester, nya modeller, kunskapsuppbyggnad och affärsutveckling.
Kartläggning ger bättre beslut
Omställningen kräver investeringar. Därför rekommenderar projektgruppen att först kartlägga gårdens energisystem.
– Var har jag min konsumtion? Var kan jag lagra och producera energi? Hur ser infrastrukturen ut och vilka system kan kommunicera med varandra? Det ger ett bättre beslutsunderlag och minskar risken för felinvesteringar.
Solkraft och lagring
Solceller är redan vanliga på svenska lantbruk, men utvecklingen går mot system där flera energislag samverkar. Elen blir också en råvara för annan energiproduktion, exempelvis vätgas.
Lagring blir allt viktigare
– När det gäller batterier handlar det nu mindre om effekt och mer om hur mycket energi som ett batteri kan lagra, säger Kristian Petersson.
Batteritekniken utvecklas snabbt och anpassas allt bättre till nordiska förhållanden.
– Man måste utgå från sina behov. Hur mycket energi behövs under natten och hur länge vill man klara sig själv? Då kan batteriet dimensioneras rätt, säger Ola Albrektsson.
Andra intressanta lösningar är vattenkylning av solceller där värmen tas tillvara samt termisk lagring i vatten- eller sandlager.
Från traktorn till elnätet
Många lantbruk producerar mer solel än de använder under delar av året. Därför testas nya lösningar för energilagring.
Tillsammans med Traktorarvid utvecklas ett system där en eldriven självkörande arbetsmaskin även fungerar som energilager. På Hasta gård har maskinens batteri kopplats till elnätet så att lagrad el kan säljas när den inte behövs på gården.
Gödsel som råvara
När elpriserna är låga blir det allt viktigare att använda överskottselen till annat.
Biogas är redan ett etablerat alternativ, där man först använder gödsel för biogasproduktion och därefter som biogödsel.
Ny teknik gör det också möjligt att tillverka kvävegödsel direkt på gården genom att använda el för att omvandla kväve från luften till växttillgängliga föreningar.
– På det här sättet kan man producera kväve som en del av den egna energiproduktionen.
Vätgas, ammoniak och e-bränslen
På längre sikt riktas stort intresse mot vätgas och ammoniak som energilager.
– Fördelen med ammoniak är att den är enklare att lagra än vätgas, säger Kristian Petersson.
Samtidigt utvecklas teknik som kan höja verkningsgraden vid vätgasproduktion. En annan utveckling är e-bränslen där elektricitet används för att tillverka syntetisk bensin eller diesel av koldioxid från luften.
– Man kanske producerar sitt eget drivmedel i små enheter på gårdsnivå i stället för att sälja el till låga priser.
Ekonomin är fortfarande en utmaning i omställningen, men projektledarna tror att utvecklingen kan gå snabbt.
– Om fem år kanske forskning och utvecklig har knäckt koden så att det blir lönsamt, säger Kristian Petersson.
