Jenny Widén
I det treåriga Erasmus+-projektet Enhance har sex europeiska universitet arbetat med framtidsverkstäder. Det är en etablerad metod där deltagarna först identifierar problem, sedan föreställer sig en önskvärd framtid och slutligen undersöker möjliga vägar dit.
Metoden utvecklades på 1960-talet för att stärka demokratisk dialog och människors deltagande i samhällsutvecklingen. Inom Enhance har den prövats med olika grupper och samhällsfrågor.
Karin Eliasson, forskningskoordinator vid Linköpings universitet har deltagit i projektet.
– Metoden skapar utrymme för människor att dela sina erfarenheter och perspektiv. Först får deltagarna tänka helt fritt. Sedan återvänder de till dagens förutsättningar och diskuterar vad som behöver göras för att närma sig visionerna, säger hon.Studenter föreställde sig en annan lärarutbildning
Jenny Widén
Julia Kjellin, som då studerade till lärare och i dag är kårordförande, deltog i workshoppen om lärarutbildningen.
– Vi visste att det finns ekonomiska och politiska förutsättningar att ta hänsyn till. Men här fick vi tänka bort dem och fråga oss hur lärarutbildningen skulle kunna se ut om alla möjligheter och resurser fanns, säger hon.
Studenternas framtidsbild innehöll bland annat mer praktik, mer ämnesdidaktik och en närmare koppling till klassrum och elever. Workshoppen genomfördes främst för att pröva arbetssättet, inte för att förslagen direkt skulle omsättas i förändringar av utbildningen.
Julia Kjellin såg samtidigt möjligheter att använda metoden både i skolan och vid universitetet.
– Vi började direkt tänka på hur den skulle kunna användas i klassrummet för att ge elever inflytande över sitt ämne och sin undervisning. Den skulle också kunna användas för att få in studenternas perspektiv tidigare i universitetets beslutsprocesser.
Erfarenheterna samlas i en guidebok
De deltagande universiteten har jämfört erfarenheter från sina framtidsverkstäder. Resultaten samlas nu i en guidebok med vägledning, övningar och verktyg för den som vill planera och leda en egen workshop.
Materialet riktar sig bland annat till forskare och lärare, men ska även kunna användas av skolor, kommuner, bibliotek och ideella organisationer.
– Tanken är att guideboken ska vara öppen och tillgänglig för alla som vill skapa delaktighet och arbeta med framtidsfrågor tillsammans med andra, säger Karin Eliasson.
Jenny Widén
Möten över akademiska gränser
Projektet avslutades sommaren 2026 med festivalen Voices in Motion vid University of Twente i Nederländerna. Där presenterades erfarenheterna genom samtal, hantverk och andra aktiviteter.
I LiU:s utställning fick besökarna bland annat göra midsommarkransar och laga kläder tillsammans med Kristin Winander, konstnär och hemslöjdskonsulent vid Hemslöjden i Östergötland.
För Julia Kjellin gjorde det praktiska skapandet det lättare att mötas över akademiska gränser.
– Som student kunde man först tänka att här är forskare och professorer som man måste våga gå fram och prata med. Men när man gjorde något tillsammans blev det en naturlig öppning till samtalet. Det sänkte tröskeln.
Projektet är avslutat, men arbetet ska fortsätta genom guideboken och det internationella nätverk som byggts upp inom Enhance. Där kan forskare, yrkesverksamma och organisationer hitta nya samarbetspartner och utbyta erfarenheter. På så sätt kan projektet bli ett stöd för fler som vill involvera studenter, medborgare och andra berörda i utvecklingen av utbildningar, platser och samhällen.
