Barns och ungas förutsättningar att delta i kultur-, idrotts- och fritidsaktiviteter varierar och följer mönster av segregation och socioekonomiska klyftor. Fritidskortet lanserades av regeringen 2025, genom ett uppdrag till flera olika myndigheter, för att motverka sådan ojämlikhet. Kortet kan användas som betalning av olika fritidsaktiviteter.
Men för att insatsen ska få effekt krävs att föreningar, kulturskolor och andra utförare har förutsättningar och utformar arbetssätt som möjliggör inkludering och deltagande. I ett nytt projekt ska forskarna därför studera de villkor som följer med Fritidskortet, hur olika utförare ser på sin roll i att främja barns och ungas deltagande och vilka möjligheter de har i det arbetet.
– Fritidskortet innebär ett helt nytt sätt att stödja kultur-, idrotts- och fritidssektorn, genom att subventionera aktiviteter, istället för ekonomiska stöd till organisationer och föreningar. Det är därför angeläget att förstå hur systemet fungerar i praktiken, för att på så sätt bidra med kunskap som i slutändan kan användas för att göra kultur-, idrotts- och fritidsaktiviteter mer tillgängliga för barn och unga. Det är en fråga om inkludering och hälsa, men även om barns rättigheter, säger David Ekholm, som är biträdande professor vid Centrum för kommunstrategiska studier (CKS).
I projektet deltar också Sofia Lindström Sol, Högskolan i Borås och Magnus Dahlstedt, Linköpings universitet. Det pågår mellan 2026 och 2028 och finansieras av Majblommans Riksförbund.
