Fullt av energi på Framtidsdagen om beredskap inom lantbruk

Energifrågan fick stort utrymme i Holmens vd Henrik Sjölunds föredrag. Särskilt den obalans som råder mellan norra och södra Sverige. Samtidigt som en stor del av Sveriges fossilfria el produceras i norr, så uppstår elbrist och höga priser i södra Sverige.

− Det finns i dagsläget ett överskott på 50–60 terawattimmar uppe i norr. Men vi kan inte flytta ner tillräckligt med elektroner från norr till söder. Varför ska ni betala så här mycket för elen när den var gratis i Norrland förra veckan, frågade sig Henrik Sjölund.

Kristina Nigell på Jordbruksverket berättade om stödet Robust primärproduktion som är en del av arbetet för att stärka Sveriges livsmedelsberedskap. Stödet ska bidra till att säkra livsmedels- och dricksvattenförsörjning samt hantering av avlopp och avfall vid höjd beredskap och krig. Programmet genomförs i samarbete med Livsmedelsverket och Naturvårdsverket. Stödet riktar sig till primärproducenter inom gröna och blå näringar. Med primärproducent menas att man odlar eller på annat sätt tar fram råvaror som blir till livsmedel. Läs mer på Jordbruksverket.se

Lantmännens vd Magnus Kagevik pekade på hur Sverige har ett handelsunderskott på 80 miljarder kronor för jordbruks- och livsmedelsprodukter. Det gör landet till ett av de mest importberoende i EU. Men det går att vända:
− Just nu är det slagläge för svensk produktion. Det beror på att vi är bäst i klassen på flera områden, till exempel inom djurhållning och på en betydlig sparsammare användning av växtskyddsmedel än många andra länder inom EU. Men också på klimatet, där Sverige inte kommer att påverkas lika mycket av värmeböljor och andra extremväder som länder i södra Europa.

Lovisa Filipsson, landsbygdsutvecklare på Hushållningssällskapet, talade om beredskap, hållbarhet och robusta gårdar. Några slutsatser:

• Robusthet handlar om anpassningsförmåga, att tänka i scenarior i framtiden, vara flexibel och ha god förberedelse.
• Samarbete behövs mellan lantbrukare, företag och myndigheter. En gård kan vara välplanerad, men om elnätet är nere och vägarna inte funkar så löser man inte det själv.
• Titta på egna lösnignar: Biogasanläggningar i ödrift (alltså vid strömavbrott) är ett exempel på att hålla gården självförsörjande på energi och kanske också försörja andra delar av samhället.
  
  
  

Lantbrukaren Mats Weinesson på Götala Gård mellan Motala och Skänninge berättade om sitt arbete med att återbruka vatten på odlingsfälten. Genom att styra dräneringen kan han pumpa ut vattnet på åkern i en reservoar. Vinsterna är flera. Han får tillgång till vatten, även vid torka. Vattnet kan dessutom vara näringsrikt vilket är bra för odlingen, men också eftersom det gör mindre näring läcker ut sjösystemet och i slutändan betyder det att mindre näring slutar i havet.

Beredskap kan vara flera olika saker. Men för många kommer nog energiförbrukning upp som en de avgörande faktorerna. Jonas Hellberg på Nepab berättade om hur batterilösningar på gården kan göra verksamheten mindre sårbar och mindre beroende av el när kostnaden drar i väg.

En stor fördel med att vara på plats och komma till olika seminarier, forum och nätverksdagar är de oväntade mötena. Att man kan dela erfarenheter och intressen med andra företagare, lantbrukare, forskare, experter och beslutsfattare.