Fullt hus på konferens om framtidens skadeplats

Intresset för konferensen Framtidens skadeplats var rekordstort. Forskare och praktiker bjöds på en heldag med aktuell forskning, erfarenhetsutbyte och spännande visningar. Och en huvudtalare från Brasilien.

konferens framtidens skadeplatsProfessor Marcos Borges, inledningstalare vid konferensen. Bild: Mikael Sönne

Glada och nöjda arrangörer

Med 140 anmälda var Framtidens skadeplats fullsatt till sista plats. Så sent som kvällen innan hörde intresserade av sig, och de allra sista deltagarna fick plats tidigt på morgonen efter ett par återbud. Spridningen var också stor med forskare från KMC och Carer och deltagare från Polisen, försvaret, räddningstjänsten och sjukvården.

Förra året deltog nästan lika många, men då bidrog en professorsinstallation på KMC till det stora intresset.

- I år har alla kommit för konferensen. Jätteroligt! Vi är väldigt nöjda, sade Carers förståndare Sofie Pilemalm innan allting drog igång.

Key note-talaren Marcos Borges talade om hur man kan planera för det oförutsedda, bland annat stora olyckor och katastrofer. Marcos Borges är professor vid Avdelningen för datavetenskap vid det federala universitetet i Rio de Janeiro. Dagen till ära fladdrade också en brasiliansk flagga utanför KMC:s byggnad.

Kraven på en bra plan

Borges är också ordförande i den internationella organisationen ISCRAM och forskar framför allt om datorstött samarbete, kollektiv kunskap och olika nödhanteringssystem.

- Att planera räddningsarbete är verkligen viktigt. Någon har beskrivit det så här: om man misslyckas med att planera, då planerar man för att misslyckas. Jag tycker det är en bra beskrivning, säger han.

En god plan ska både vara flexibel, anpassningsbar och hållbar över tid. Den ska också vara pålitlig och ta hänsyn till att räddningsinsatser alltid bygger på lagarbete. Men vad händer när planerna ändå inte räcker till? Det oförutsedda är ju per definition omöjligt att förutse, och därmed att planera.

Jo, då börjar människorna att improvisera. Och när de improviserar använder de sin intuition, ett centralt område för Marcos Borges forskning.

Bra och dålig improvisation

- Vi ser intuition baserad på kunskap som en viktig del av beslutsfattandet. Vi försöker ta reda på vad som ligger till grund för olika beslut och samtidigt utveckla verktyg för att på ett bra sätt kunna använda sin intuition, säger han.

utställningshall med drönare Drönare på utställningen. Bild: Mikael Sönne

Marcos Borges talar också om gruppintuition, där olika individers intuition samverkar, och vilka tekniska stödsystem som kan utvecklas för denna. Samtidigt kan intuition fortfarande vara ett ifrågasatt begrepp, både bland akademiker och praktiker.

- Att improvisera i räddningsarbetet är nödvändigt, men all improvisation bygger inte på intuition och är inte bra. Vi försöker skilja på bra och dålig improvisation. Det gör att en del praktiker kan vara skeptiska och tycka att vi ifrågasätter deras arbete, säger han.

Mycket att välja emellan

Temat för hela konferensen var teknik, lärande och samhälle, som också bildade tre parallella spår under dagen.

Föredrag i teknik-spåret handlade till exempel om akutvård i ambulanser, förarträning i körsimulatorer och forskning kring självkörande fordon. Samhällstemat tog bland annat upp efterforskning av försvunna personer, samverkan mellan militär och civil sjukvård och civila insatspersoner (CIP) i socialt utsatta områden. Temat lärande tog upp utvärdering av stora samverkansövningar och presentationer av projektet Blåljus i utbildningssamverkan.

Nedan finns ytterligare några exempel på föreläsningar. Under dagen deltog också företag och myndigheter i en utställning av aktuella projekt.

CIP-övning i Hölö

Vid konferensen visades en film från en övning med civila insatspersoner, CIP, i Hölö januari 2019. Här kan du se filmen.

Bilder från konferensen

konferens framtidens skadeplats
Utställningshallen på KMC.
konferens framtidens skadeplats
Utställningshallen på KMC.
konferens framtidens skadeplats
Skyddsutrustning och tidsschema.
konferens framtidens skadeplats
Prorektor Roger Klinth inledningstalade.
konferens framtidens skadeplats
Fullt med folk på utställningen i pauserna.
konferens framtidens skadeplats
Lite hjälp för moderatorn.
konferens framtidens skadeplats
Demonstration vid utställningen.
konferens framtidens skadeplats
Aulan på KMC.
konferens framtidens skadeplats
Nästan tabberas.
konferens framtidens skadeplats
Marcos Borges.

Presentationer

Tre föredrag under konferensen

konferens framtidens skadeplatsStefan Holgersson. Bild: Mikael Sönne

Ros och ris till Polisen

Det sker positiva förändringar, men mycket återstår att göra och på flera områden finns tydliga orosmoln. Så sammanfattade polisforskaren Stefan Holgersson sin presentation av några aktuella forskningsprojekt inom den svenska polisen.

Holgersson redogjorde bland annat för hur information silas uppåt i organisationen, så att problem på fältet uppfattas som normal verksamhet i ledningen. Detta utan att någon medvetet förvränger informationen.

En stor utmaning är Polisens regionala ledningscentraler, som fortfarande brottas med brist på personal. De centraliserade centralerna har också medfört att lokalkännedomen hos personalen minskat. - Det finns virtuella ledningscentraler där de anställda kan sitta kvar lokalt men ändå arbeta tillsammans. Jag vet att det är något som Polisledningen tittar på, säger han.

konferens framtidens skadeplatsElina Ramsell. Bild: Mikael Sönne

Appar underlättar för frivilliga

En app i telefonen kan göra det enklare för frivilliga och semiprofessionella att hjälpa till vid olyckor. Doktoranden Elina Ramsell berättade vilka funktioner en sådan app i så fall ska innehålla.

- Vi har identifierat 17 olika funktioner och testat nio av dem. Det handlade om allt från tydliga signaler till navigation och information om den specifika händelsen, säger hon.

Studien redovisades under ett pass där doktorander presenterade sin forskning. Nicklas Ennab Vogel analyserar hälsoekonomisk kostnadseffektivitet. Exempel: är det hälsoekonomiskt lönsammast att först ta misstänkta strokefall till undersökning eller direkt till sjukhus med operationsmöjlighet? I vilka lägen är bäst att låta läkare åka ut till patienten i stället för tvärt om?

- Vi lever i värld med begränsade resurser. Frågan är var det är bäst att lägga pengarna, sammanfattar han.

konferens framtidens skadeplatsFredrik Gustafsson. Bild: Mikael Sönne

Drönare som sökredskap

Drönare med olika sensorer kan bli ett effektivt verktyg i arbetet för att hitta försvunna personer. Forskare vid LiU under ledning av professor Fredrik Gustafsson undersöker nu olika tekniska lösningar, bland annat blåtand, wifi och så kallade RECCO-detektorer, som används vid lavinräddning. 

Varje system har sina för- och nackdelar.

- Därför arbetar vi med multisensorteknik där flera olika scannrar kombineras. De ska kunna användas både på helikoptrar och drönare, säger Fredrik Gustafsson.

För att utvärdera tekniken har forskarna genomfört tester i Kolmårdens djurpark. Vid en övning gömde sig läraren i skogen och sedan fick studenterna försöka hitta honom med hjälp av drönare. 

- Varje år genomförs 300 sök- och räddningsinsatser i Sverige. Vi tror att det finns ett stort behov av den här tekniken, säger Fredrik Gustafsson.

Kontakt

Senaste nytt från LiU