Variationen i värmetolerans hos kor är stor och varierar från gård till gård. De känsligaste korna börjar reagera redan när yttertemperaturen överstiger 15 ºC, vilket syns bland annat genom en minskning i deras mjölkproduktion som sannolikt beror på ett minskat foderintag. Resultaten kommer från projektet ”Från känslig till robust atlet - kan genomisk selektion hjälpa mjölkkor möta varmare temperaturer?” och är en fortsättning på tidigare forskning från SLU som rapporterade att ett 7-dagars genomsnitt av dagliga maximala temperaturer över 20 ºC var förknippat med kraftiga nedgångar i mjölkproduktionen.
En annan nyligen publicerad studie i projektet som leds av Lena-Mari Tamminen på SLU visar även på att fertilitet ofta nedprioriteras av mjölkbönder till förmån för foderproduktion. Denna försummelse är problematisk, särskilt eftersom förlängda kalvningsintervaller och att behålla äldre kor kan öka risken för värmestress och mastit. Forskningen betonar behovet av större medvetenhet om ojämna kalvningsmönster och långtidseffekterna av värmestress. Dessutom behöver kylsystem i ladugårdar omvärderas. Detta skulle kunna innebära en omdesign av befintliga och framtida stallar för att ge ett mer effektivt kylsystem, t.ex. genom att utnyttja korsdrag, fläktar och sprinklers i stallarna, för att mildra de ökande utmaningarna med värmestress.
En del av projektet som understöds av SLU Gigacow går ut på att utvärdera avelsmål för att hantera värmestress hos kor och möjligheten att välja djur med högre värmetolerans, förbättrad termoreglering och/eller reproduktionsförmåga under höga temperaturer. Genom att ta hänsyn till värmestress i avelsurvalet skulle det vara möjligt att få ett genetiskt framsteg som innebär att produktion, fertilitet och hälsa förblir stabila även i värmestressade miljöer, vilka kommer att bli vanligare med ett varmare klimat.
Global methane hub och nordiskt arbete för minskade metangasutsläpp från kor
Enligt Global Methane Hub så ökar de globala metangasutsläppen med 35 % till 2030 och med 50 % till 2050 jämfört med 2010 års nivå. Den vetenskapliga delen av att koordinera arbetet för minskade utsläpp från boskap leds av universitetet i Wageningen (länk). Arbetet pågår just nu för att fördela donerade forskningsmedel för att stärka existerande projekt inom sektorn. I augusti presenterade Global Methane Hub (länk) en strategi för att minska utsläppen från idisslande djurs matsmältning. Rapporten fokuserade på 7 fokusområden:
- Inhibitorer – Foderadditiv som hämmar metanogenesen eller de mikrober som producerar metan.
- Genetik – Avelsprogram för att utveckla lågemitterande djur.
- Mätverktyg – Utveckla kostnadseffektiva verktyg som mäter animaliska metanutsläpp.
- Vacciner – Får djurets immunsystem att producera antikroppar som undertrycker metanproduktion.
- Antimetanogena fodermedel – Foder och foder som innehåller föreningar som minskar metanproduktionen.
- Vommikrobiom – Utforska mikroberna och processerna som förekommer inom vommens ekosystem.
- Fysiologi och beteende – Förstå påverkan av djurs beteende och fysiologi på vommens mikrobiella ekosystem.
I Sverige pågår ett nära samarbete mellan Växa Sverige och SLU i syfte att förbereda vår medverkan i det nordiska avelsarbetet. SLUs infrastruktur för kodata, Gigacow, kommer att utgöra den tekniska ryggraden för att samla in data som sedan ska analyseras i att samarbete mellan forskare på Växa Sverige och SLU. Att mäta metangasutsläppen från en ko är komplext och kan göras på tre sätt. Med respirationskammare där kon är instängd under en tidsperiod och andningsluften mäts, Greenfeeds där kor lockas med kraftfoder och utandningsluften mäts i ett kontrollerat luftflöde och ”sniffers” installeras i fodertråget på en mjölkrobot som sedan mäter utandningsluften. SLU har länge bedrivit forskning inom detta område (länk) och bidragit till valideringen av de metoder som används i forskningen (länk).
518 miljoner DKK för finansiering för minskade metangasutsläpp
I Danmark har regeringen satsat 518 miljoner DKK för att finansiera minskade metangasutsläpp genom att använda foderadditiv (länk). Inom det nordiska avelsarbetet är målet att med hjälp av kostnadseffektiva mätverktyg kunna implementera låg metanproduktion som ett avelsmål. SimpleScan från C-Lock (länk) och MooLoggers från Tecnosens (länk) är marknadsledande inom ”sniffers”, vilket är den teknik som bedöms vara kostnadseffektiv nog för att mäta metangasutsläpp från tillräckligt många djur för att användas i ett avelsprogram. Detta ska användas i kombination med beräknade värden från mjölkspektra som kalibrerats med data från sniffers eller Greenfeeds. För att finansiera inköp och installation av utrustning i Sverige har forskare vid SLU och Växa Sverige skrivit fram flera forskningsansökningar som är under granskning. Jordbruksverket har även finansierat anpassningar av SLU Gigacow för att understödja projektet.
Rent tekniskt kommer Växa Sveriges personal att installera utrustning och flytta denna mellan gårdar, medan SLU Gigacow ansvarar för datainsamlingen och att lagra data som sedan analyseras av forskare på Växa och SLU. Eftersom en sniffer inte själv kan identifiera vilken ko som andas på den, krävs det att datainsamling från sniffern synkroniseras med registreringar i mjölkroboten. Detta kommer att göras i SLU Gigacow utifrån en modell utvecklad vid Århus universitet (länk). På nordisk nivå behandlas just nu en forskningsansökan till Global Methane Hub där fokus särskilt ligger på de röda raserna, VikingRed och Norsk röd boskap. I arbetet kommer Växa Sverige, SLU, Luke (Finland), Århus universitet (Danmark), Norges miljø- og biovitenskapelige universitet (Norge), Viking Genetics (Danmark) och Geno (Norge) att samverka för att samla och analysera data samt dela dem med kollegor på Scotland’s Rural College (Skottland), University of Guelph och Lactanet.
