Bussresan gick i år till Västergötland, med ett 30-tal deltagare. Resan fungerar som en rullande konferens för forskare och personer med olika kopplingar till biogaslösningar. Det var tätt mellan studiebesöken, och de ivriga diskussionerna pågick hela tiden. Deltagarna bytte erfarenheter med varandra. Vid några av stoppen ordnades små konferenser med föredrag.
Skapa förutsättningar
Bland annat föreläste Kristina Anderback om Agrovästs verksamhet tillsammans med Johan Benjaminsson som arbetar som konsult för Agroväst. Han är också LiU-alumn med lång erfarenhet inom biogasbranschen i Europa.
Ulrik Svedin
Agroväst är en klusterorganisation för lantbrukssektorn i Västsverige. Organisationen arbetar för att främja kunskap och utveckling inom lantbruket växtodling, animalieproduktion, trädgårdsnäring och energi.
– Energi är det senaste området som vi har lagt till. Målet är att skapa bättre förutsättningar för lantbrukare att både använda och producera energi på ett lönsamt och hållbart sätt. Ett särskilt fokus ligger på att hjälpa lantbrukare att hitta sin plats i framtidens värdekedjor för energi och bioekonomi, sa Kristina Anderback.
En liten del
Med grafer visade de hur Sverige bara använder en liten del av jordbrukets biogasresurser.
– Huvuddelen av jordbrukets biomassaresurser används fortfarande inte till biogas. Den stora potentialen finns i gödsel, halm och vall, sa Johan Benjaminsson.
De konstaterar att det är ekonomi – inte teknik – som är den största flaskhalsen. Biogasen är känslig för politiska inriktningsbeslut. Men på senare tid har lönsamheten förbättrats genom investeringsstöd, stöd riktade mot gödsel samt ökad efterfrågan på biogas.
Nätverk
– Agroväst har byggt upp nätverk där deltagarna i biogasprojekten kan utbyta erfarenheter och lära av varandra. I Västergötland finns flera etablerade biogasanläggningar, men också nya projekt med lantbrukare som samlas kring olika initiativ.
Ulrik Svedin
Jonas Ammenberg, biträdande professor vid Linköpings universitet, föreläste om biogasens nyttoeffekter i hela samhället. En litteraturstudie han presenterade 2025 visade på 53 olika nyttoeffekter. Beslutsfattare kan ha svårt att bedöma alla effekter, eftersom de är vitt spridda och många också är långsiktiga och svåra att sätta en prislapp på.
Många nyttor
– I samhällsdebatten kopplas biogasen ofta till fossilfri energi, transporter och minskade klimatutsläpp. Men det är bara en del av helheten. Det handlar också om minskade luftföroreningar, avfallshantering och mera robusta och flexibla energisystem, sa Jonas Ammenberg.
Samtidigt förändras marknaden, och efterfrågan på biometan ökar inom industri, sjöfart och tunga transporter.
– Därför behöver kommuner och regioner ompröva sina roller. I stället för att själva bygga systemen kan de i större utsträckning fungera som samordnare, möjliggörare och strategiska aktörer, konstaterade Jonas Ammenberg.
Han noterar också att många kommuner fortfarande är passiva, trots att stora biogasanläggningar kan etableras i deras områden. Det behövs ett mer proaktivt arbete.
– Som stöd för detta finns en handbok med en tiostegsmodell för kommuner och regioner som vill arbeta mer strategiskt med biogasfrågor, sa Jonas Ammenberg.
Ändrad identitet
Professor Mats Eklund gav en historisk återblick och analys av biogasen i dag.
– Biogasens identitet har förändrats över tid. Under 2000-talets första decennium var rollen tydlig: Biogasen skulle användas som fordonsbränsle, framför allt inom kollektivtrafiken.
Flytande biogas blev särskilt intressant. Substraten var mycket organiskt hushållsavfall. Utbyggnaden gick snabbt, särskilt i Västra Götaland och Skåne. Det var på det här sättet som Sverige byggde upp sin kompetens inom biogas.
Ulrik Svedin
Men runt 2015 kom en identitetskris, elektrifieringen av transportsektorn tog fart. Regioner som varit drivande började ifrågasätta biogasen och branschen behövde hitta nya användningsområden.
– Samtidigt började biogasen motiveras med fler nyttor än enbart transport. Regioner som Kalmar och Gotland såg biogasen som ett sätt att hantera lokala utmaningar, som att ta hand om hushållsavfall, jordbrukets gödsel och övergödning av Östersjön.
Utredning fick betydelse
Efterfrågan på biogas till industrin och tunga transporter ökade. Danmark utökade sin produktion kraftigt och började exportera den till Sverige.
– Det var bra att användningen ökade, men den svenska produktionen riskerade att trängas undan av dansk produktion.
Den svenska biogasutredningen fick stor betydelse för riktningen. Slutsatsen i den var att biogasen är en kostnadseffektiv klimatåtgärd, vilket motiverade olika stödformer. Det slogs också fast att biogasen främst bör ersätta fossil naturgas i industrin och i fossila drivmedel.
Under de senaste åren har Sverige byggt upp ett omfattande stödsystem med bland annat skattebefrielse, investeringsstöd, produktionspremier och stöd för metanreducering.
Ulrik Svedin
– Vi fick i princip den perfekta politiken för biogas. Förmodligen den bästa i Europa, sa Mats Eklund. I dag ser vi att nya anläggningar byggs, men det går långsammare än branschen önskar. Lönsamheten är också ett problem. Många anläggningar har blivit dyrare än planerat.
Inte bara gas
Mats Eklund drog också slutsatsen att biogasen inte längre bör ses främst som ett bränsle utan som ett helt system för hållbarhet och samhällsnytta.
– Det största värdet ligger kanske inte i själva gasen. Den bidrar i stället med andra viktiga nyttor: vår beredskap och resiliens, avfallshantering och hygienisering, återföring av växtnäring, minskade metanutsläpp från jordbruket och mycket annat, sa Mats Eklund.
