18 december 2018

Kan bevarandet av äldre fröer, användande av gamla praktiker samt småskaligt jordbruk bidra till ekologisk och kulturell hållbarhet? Hur sprids kunskapen inom dessa områden vidare? Detta är lite av vad som kommer att undersökas i ett nytt projekt med stöd från Formas.

En man håller fram ett knippe rödbetor mot kameran. Istock/nerudol

– Det var lite oväntat och kul att vi fick de här pengarna!

Det säger Martin Fredriksson, projektledare för projektet, som tillsammans med Johanna Dahlin har fått 1,4 miljoner i planeringsbidrag från Formas för att genomföra ”Revitalisering och hållbarhet: kultur, kunskapsöverföring och kommersialisering”. Projektet utförs tillsammans med Martin Hultman (docent i teknik-, vetenskaps- och miljöstudier) på Chalmers tekniska högskola och Inger Olausson (lektor i kulturvård) på Göteborgs universitet. Tre pilotstudier kommer att genomföras, som tillsammans med två workshops ska användas för att förbereda en större Formas-ansökan 2020, kopplad till FN:s hållbarhetsmål.

Nytt perspektiv med revitalisering

Projektet vill undersöka hur människor idag använder olika metoder för revitalisering som en möjlig lösning för en ekologisk och kulturellt hållbar framtid.

– Konceptet revitalisering är ganska stort inom antropologin. Vi kastar in det i ett annat sammanhang än vad det brukar vara och jag tror att det var det som gjorde Formas intresserade. Här har vi en chans att visa vad vi kan bidra med till hållbarhetsmålen som samhällsvetare och humanister, säger Martin.

Tre pilotstudier med tre infallsvinklar

Martin Fredriksson kommer att genomföra en fallstudie över rörelsen Seed Sovereignty Movement och deras arbete för att främja småskaliga bönders möjligheter att utveckla egna grödor. Frågan handlar om patent, eftersom internationella bolag ofta patenterar sina olika grödor. Det i sin tur får effekten att småskaliga bönder inte har möjlighet att använda eller vidareutveckla grödorna. Den typen av patent har kritiserats för att de missgynnar bönder i främst utvecklingsländer och även begränsar den biologiska mångfalden.

En annan aspekt, som kommer att studeras av Johanna Dahlin och Inger Olausson, är fröers roll som natur- och kulturarv. Den svenska föreningen Sesam och dess medlemmar fröodlar ovanliga eller gamla växter i privata trädgårdar och små jordbruk för att bevara mångfalden. Studien kommer att fokusera på föreningens kunskapsöverföring och samarbete med andra organisationer, men även de frivilligas drivkrafter och det identitetsskapande som engagemanget innebär.

Martin Hultman kommer att undersöka olika aspekter kring naturens rättigheter och rörelser som värnar om naturens rättigheter kopplat till hållbarhet. Har naturen egna inneboende rättigheter? Det är ett synsätt som en del ursprungsbefolkningar har.

Konsortium med bred kompetens

En viktig hörnsten i projektet är att bygga ett större konsortium som kan bidra med kontakter och bidra till att utveckla den större ansökan som ligger framför dem. Redan nu har många kontakter knutits.

– Det är väldigt kul att kunna få bygga ett tvärvetenskapligt konsortium. Det finns redan nu med flera olika spännande människor – både akademiker och aktivister, säger Martin.

Projektet startar i december 2018 och pågår till slutet av 2019.

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Stdenter grupparbetar

Lärarstudenter har skapat AI-kurser för Kenya

På landsbygden i Kenya råder det brist på både el, internet och utbildningsmöjligheter. Då kan nya verktyg vara en väg framåt. Studenter på Ämneslärarprogrammet har under hösten utvecklat kurser för yrkesutbildningar i Kenya med hjälp av AI.

Man håller fram guldfärgad platta (Urban Forsberg).

Han har en nyckel för att lösa halvledarbristen

Bristen på halvledarmaterial blir alltmer akut. Vid LiU bedrivs materialforskning i nära samarbete med industrin för att på sikt öka tillverkningstakten av halvledare i Europa.

Montage av två personer.

De blir nya Wallenberg Academy Fellows vid LiU

Forskarna Olaf Hartig och Alexander Gillett har utsetts till Wallenberg Academy Fellows vid LiU. Genom det femåriga forskningsanslaget ges unga forskare möjlighet att göra viktiga vetenskapliga genombrott.