– Jag tycker att vi måste hitta andra användningsområden för gräset än att odla det till korna. Gräs är en mycket värdefull gröda i växtföljden. Särskilt här, där vi har mycket nederbörd. Det är bra för marken och ger dessutom den högsta torrsubstansskörden per hektar av alla grödor vi odlar i området, säger Johan Christensson som själv driver Klevs gård i kustlandskapet i Sotenäs kommun.
Det som växer allra bäst på västkusten är gräs, i det fuktiga klimatet. Efter att noggrant ha undersökt möjligheterna, bland annat genom att följa projektet Green Valleys i Västra Götaland, gick Johan Christensson och en mindre grupp lantbrukare ut brett i bygden för att ta vara på proteinet i gräset.
– Utan att vara beroende av kor eller andra djur som ska äta det. Vi tänker oss andra användningsområden.
Ulrik Svedin
Protein från färskt gräs utvinns, i korta drag, genom att pressa ur saften och koka den. Proteinet koagulerar och går att fånga in. Omkring 15–20 procent kan bli protein.
– Det kan sedan processas och användas till fiskfoder, eller foder till grisar och andra djur som normalt inte äter gräs. Eller till exempel pelleteras och ges till andra djur. Kanske kan det även bli människoföda.
Restprodukterna utgör ungefär 75–80 procent av den totala biomassan. Därför måste de börja i en annan ände.
– En biogasanläggning måste vara navet i projektet. Restprodukterna, som fibrer och socker, kanske kan användas till annat i framtiden. Men i dag är biogasproduktion det bästa sättet att ta hand om dem.
Vi vill visa att biogasanläggningen
är navet i satsningen
För närvarande har de samlat 40–45 lantbrukare som kommer att ges möjlighet att gå samman i ett aktiebolag. De blir delägare i ett företag som ska producera biogas.
– Vi vill visa att biogasanläggningen är navet i satsningen. När den väl är på plats finns möjlighet att investera i till exempel ett bioraffinaderi och bättre lösningar för biogödsel som måste bli lättare att transportera, säger Johan Christensson.
Familjen Christensson på Klevs Gård har många järn i elden. Bland annat en egen biokolspanna och en butik. Han samverkar med till exempel Rena hav, som tillverkar biogas av restprodukter från fiskindustrin.
– Att samverka med närliggande lantbruk och andra aktörer kommer bara att bli viktigare i framtiden, konstaterar Johan Christensson.
