29 maj 2026

Sveriges kommuner står inför stora utmaningar. Inte minst små, glesa kommuner med en krympande befolkning behöver vässa sin kapacitet att hantera dessa. Regeringskansliet har därför gett flera kommunsamarbeten i uppdrag att analysera sin långsiktiga förmåga att leverera välfärd och service, så kallade kapacitetsanalyser.

En klase små blå blommor på ett fält. Fotograf: Niklas Eriksson

I analysen av kommunerna i Dalslandssamverkan har Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) fungerat som forskningsstöd. 

Analysen pekar på flera styrkor hos kommunerna. De levererar välfärd med kvalitet i nivå med rikssnittet, har etablerade styrmodeller och god ekonomisk uppföljning. Den lilla kommunens närhet ger korta beslutsvägar, god överblick och nära dialog mellan politiker, tjänstepersoner och invånare. Dessutom finns en omfattande samverkan mellan kommunerna, som stärker både kompetens och robusthet.

Men precis som många andra mindre kommuner står kommunerna i Dalslandssamverkan inför stora utmaningar och därför är förändring nödvändig.

Behov av långsiktig planering och prioritering

En av de största utmaningarna är den förändrade demografin: Andelen äldre ökar medan andelen barn och unga minskar. Det innebär att behovet av välfärdstjänster förändras.

Det här behöver kommunerna i högre grad planera för. Bland annat genom att omfördela resurser från barnomsorg till äldreomsorg. Det kan även bli nödvändigt att anpassa kommunorganisationens storlek och ta höjd för ökade underhållskostnader för gator och VA-system som i många fall är dimensionerad för en större befolkning

– Kommunerna i Dalsland är väl medvetna om vilka demografiska utmaningar de står inför. Chefer och ledare i förvaltningsorganisationen är väl förberedda för att hantera dem. Nu återstår att se om det finns en politisk vilja att ta sig an uppgiften, säger Josefina Syssner, professor vid CKS och del av analysgruppen.

En porträttbild på en kvinna som står framför ett träd. Christian Ekstrand
Josefina Syssner.

I stort behöver förmågan att arbeta långsiktigt och prioritera resurser stärkas, slår kapacitetsanalysen fast. I dag präglas verksamheterna i hög grad av att hantera löpande behov, medan tid och resurser för analys, uppföljning och utveckling är mycket begränsade.

– Många små och krympande kommuner har väldigt slimmade organisationer. Utrymmet för analys och uppföljning finns inte. Här behöver man bli bättre på att jobba kommunövergripande. Dessutom behöver staten gå in med ett extra kunskapsstöd, säger Josefina Syssner.

Samverkan pekas ut som en avgörande framgångsfaktor. De analyserade kommunerna samarbetar redan inom många områden, men behöver i högre grad utveckla en gemensam riktning och mer strukturerade former för samverkan.

En stark grund att bygga vidare på

Sammanfattningsvis visar analysen att kommunerna i Dalslandssamverkan har goda förutsättningar att klara framtidens välfärd – men att det kräver tydligare prioriteringar, ökad samverkan och mod att ställa om i tid. 

– Vi tror på Dalsland och vi har en stark grund att bygga vidare på. Det som fungerar idag är viktigt att värna, samtidigt som vi behöver utveckla vårt arbetssätt inför framtiden, säger Andreas Nilsson, ordförande under 2026 i samverkansrådet i Dalsland samt kommunstyrelsens ordförande i Dals-Eds kommun, i ett pressmeddelande.

Kapacitetsanalysen

Kapacitetsanalys för kommunerna i Dalslandssamverkan

Kapacitetsanalys Dalsland

Kapacitetsanalysen är en genomlysning av kommunernas förmåga att klara sitt uppdrag, både idag och på längre sikt.

Analysen betraktar kommunernas förmåga fram till 2035. Den omfattar fem kommuner i Dalsland: Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål och är genomförd på uppdrag av Regeringskansliet.

Arbetet har genomförts av Gidenstam Utveckling AB i samarbete med forskare från Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) vid Linköpings universitet, i nära samverkan med de berörda kommunerna. Fokus ligger på kommunernas styrning, drift och utveckling.

Om Dalslandssamverkan

Dalslandssamverkan är ett samarbete mellan kommunerna i Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål. Syftet är att stärka den gemensamma kapaciteten och minska sårbarheten genom att dela resurser, kompetens och utveckla verksamheter tillsammans.

Kontakt

Nyheter om kommunstrategisk forskning

En flygbild av en väg omgiven av träd.

Hur kan vi minska den regionala ojämlikheten? Ledande forskare möttes för diskussion

I många länder växer de regionala klyftorna, och geografiska skillnader i ekonomi och välfärd blir tydligare. Vilka politiska åtgärder kan vända utvecklingen? Ledande forskare möttes för att hitta vägar mot minskade spänningar mellan stad och land.

En vattenpöl på en gata.

Allt för kortsiktigt underhåll av vägar och VA

Bristfälliga vägar och eftersatta vatten- och avloppssystem är vardag i många kommuner. Trots att infrastrukturen är grundläggande hanteras den sällan som en strategisk politisk fråga, och långsiktiga underhållsplaner saknas ofta.

En grupp människor som går uppför en trappa.

Skolvalets dilemman: Fler väljer skola men segregationen kan öka

I Norrköping har införandet av obligatoriskt skolval lett till att fler familjer väljer skola och att det blivit enklare för kommunen att planera utbildningen. Men samtidigt riskerar segregationen att förstärkas.

Centrum för kommunstrategiska studier

Senaste nytt från LiU

Kvinna i kontorsmiljö.

Biogen koldioxid kan bli en resurs när biogasen ökar

Vid tillverkning och rening av biogas frigörs koldioxid, som är en klimatpåverkande växthusgas. Men LiU-forskning visar att koldioxid har flera användningsområden och kan bli en viktig resurs i omställningen till ett cirkulärt energisystem.

En närbild av en metallstruktur med många ledningar.

Nytt centrum ska stärka Sverige i kvantkapplöpningen

I ett gemensamt initiativ går nu sex svenska lärosäten samman för att bilda Swedish Center for Quantum Technology, ett nationellt centrum för forskning, innovation, utbildning och kapacitetsbyggande inom kvantteknologi.

En man med glasögon står framför en röd vägg.

Med moralekonomiska glasögon genom historien

När en kris uppstår väcks ofta en humanitär vilja att hjälpa till. Men vad händer när känslor styr och kunskap saknas? Norbert Götz, professor i modern historia, har forskat om den humanitära hjälpens villkor.