29 maj 2026

Sveriges kommuner står inför stora utmaningar. Inte minst små, glesa kommuner med en krympande befolkning behöver vässa sin kapacitet att hantera dessa. Regeringskansliet har därför gett flera kommunsamarbeten i uppdrag att analysera sin långsiktiga förmåga att leverera välfärd och service, så kallade kapacitetsanalyser.

En klase små blå blommor på ett fält. Fotograf: Niklas Eriksson

I analysen av kommunerna i Dalslandssamverkan har Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) fungerat som forskningsstöd. 

Analysen pekar på flera styrkor hos kommunerna. De levererar välfärd med kvalitet i nivå med rikssnittet, har etablerade styrmodeller och god ekonomisk uppföljning. Den lilla kommunens närhet ger korta beslutsvägar, god överblick och nära dialog mellan politiker, tjänstepersoner och invånare. Dessutom finns en omfattande samverkan mellan kommunerna, som stärker både kompetens och robusthet.

Men precis som många andra mindre kommuner står kommunerna i Dalslandssamverkan inför stora utmaningar och därför är förändring nödvändig.

Behov av långsiktig planering och prioritering

En av de största utmaningarna är den förändrade demografin: Andelen äldre ökar medan andelen barn och unga minskar. Det innebär att behovet av välfärdstjänster förändras.

Det här behöver kommunerna i högre grad planera för. Bland annat genom att omfördela resurser från barnomsorg till äldreomsorg. Det kan även bli nödvändigt att anpassa kommunorganisationens storlek och ta höjd för ökade underhållskostnader för gator och VA-system som i många fall är dimensionerad för en större befolkning

– Kommunerna i Dalsland är väl medvetna om vilka demografiska utmaningar de står inför. Chefer och ledare i förvaltningsorganisationen är väl förberedda för att hantera dem. Nu återstår att se om det finns en politisk vilja att ta sig an uppgiften, säger Josefina Syssner, professor vid CKS och del av analysgruppen.

En porträttbild på en kvinna som står framför ett träd. Christian Ekstrand
Josefina Syssner.

I stort behöver förmågan att arbeta långsiktigt och prioritera resurser stärkas, slår kapacitetsanalysen fast. I dag präglas verksamheterna i hög grad av att hantera löpande behov, medan tid och resurser för analys, uppföljning och utveckling är mycket begränsade.

– Många små och krympande kommuner har väldigt slimmade organisationer. Utrymmet för analys och uppföljning finns inte. Här behöver man bli bättre på att jobba kommunövergripande. Dessutom behöver staten gå in med ett extra kunskapsstöd, säger Josefina Syssner.

Samverkan pekas ut som en avgörande framgångsfaktor. De analyserade kommunerna samarbetar redan inom många områden, men behöver i högre grad utveckla en gemensam riktning och mer strukturerade former för samverkan.

En stark grund att bygga vidare på

Sammanfattningsvis visar analysen att kommunerna i Dalslandssamverkan har goda förutsättningar att klara framtidens välfärd – men att det kräver tydligare prioriteringar, ökad samverkan och mod att ställa om i tid. 

– Vi tror på Dalsland och vi har en stark grund att bygga vidare på. Det som fungerar idag är viktigt att värna, samtidigt som vi behöver utveckla vårt arbetssätt inför framtiden, säger Andreas Nilsson, ordförande under 2026 i samverkansrådet i Dalsland samt kommunstyrelsens ordförande i Dals-Eds kommun, i ett pressmeddelande.

Kapacitetsanalysen

Kapacitetsanalys för kommunerna i Dalslandssamverkan

Kapacitetsanalys Dalsland

Kapacitetsanalysen är en genomlysning av kommunernas förmåga att klara sitt uppdrag, både idag och på längre sikt.

Analysen betraktar kommunernas förmåga fram till 2035. Den omfattar fem kommuner i Dalsland: Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål och är genomförd på uppdrag av Regeringskansliet.

Arbetet har genomförts av Gidenstam Utveckling AB i samarbete med forskare från Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) vid Linköpings universitet, i nära samverkan med de berörda kommunerna. Fokus ligger på kommunernas styrning, drift och utveckling.

Om Dalslandssamverkan

Dalslandssamverkan är ett samarbete mellan kommunerna i Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål. Syftet är att stärka den gemensamma kapaciteten och minska sårbarheten genom att dela resurser, kompetens och utveckla verksamheter tillsammans.

Kontakt

Nyheter om kommunstrategisk forskning

En fågel som sitter på ett staket intill en flod.

Djurs rättigheter i staden - forskningsmedel till nytt projekt

Länge har människans perspektiv styrt hur städer byggs. Hur skulle samhällsplaneringen kunna inkludera djurs intressen? Ett nytt tvärvetenskapligt projekt ska utforska nya perspektiv på djurvälfärd i stadsplaneringen.

En närbild av en vägg med hål i.

Att förhindra välfärdsbrott och behålla förtroende – nytt projekt får forskningsmedel

Hur kan kommuner förebygga välfärdsbrottslighet utan att det går ut över välfärden eller invånarnas förtroende? Ett nytt forskningsprojekt har tilldelats nästan 4,8 miljoner kronor.

Två händer som håller i röstkort.

Lokala partier har blivit en självklar del av kommunpolitiken

Lokala partier fokuserar ofta på konkreta frågor i sitt närområde. De blir allt fler och över tid har de fått större stöd bland väljarna. Forskning visar dessutom att de överlever längre än man tidigare trott.

Centrum för kommunstrategiska studier

Senaste nytt från LiU

En man och en kvinna som sitter bredvid varandra.

Två hedersdoktorer med blicken mot framtiden

Avfall kan avslöja samhällets orättvisor. Utbildning kan förändra ett barns framtid. De nya hedersdoktorerna vid Filosofiska fakulteten verkar inom helt olika områden men förenas av en vilja att omsätta kunskap och engagemang i konkret förändring.

En närbild av ett grönt och gult ljus.

Här går energin åt i datacentret

Serverdrift och kylning står för 95 procent av energianvändningen i ett undersökt datacenterrum. En ny kartläggning visar vart energin tar vägen och kan hjälpa datacenter att hitta åtgärder som ger störst effekt.

Ett suddigt foto av en sjukhuskorridor.

Bra riktlinjer räcker inte för att förändra vården

Bra riktlinjer räcker inte för att förändra vården. En ny studie visar hur organisation, lokala förutsättningar och kontinuerligt lärande påverkar om nya arbetssätt får genomslag – och om de bidrar till en mer jämlik vård för alla.