Hög tid att fortbilda lärare

Programmering blir från hösten 2018 obligatoriskt inslag i grundskolan och gymnasiet. Förståelsen för en digitaliserad värld är nödvändig. Men hur förberedda är skolorna? Visionerna kommer att stöta på hinder, menar LiU-forskare.


Programmering på CoderDojoProgrammering på CoderDojo
- Politiker och skolledare lever i en förhoppningsbaserad dröm, säger Lars Björklund, lektor i Naturvetenskapernas och Teknikens didaktik vid ISV, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier.

Lars Björklund
- Det är för mycket som ska på plats. Cirka 79 000 lärare måste fortbildas för att klara undervisningen. Risken är annars att det stannar vid enkel kodning av datorspel och animationer.

Idéerna är inte heller helt kompatibla med de forskningsresultat som finns, påpekar Lars Björklund.

En internationell studie har till exempel visat på risken för en tudelning av klasserna. Elever som fattar poängen snabbt kontra de som har problem och tappar självförtroendet, menar Lars Björklund och jämför med matematik.
- Som teknikdidaktiker är jag bekymrad för lärarna. De måste få alla elever med sig, men får de rätt förutsättningar? Och hinner de förbereda sig?

Få utbildade lärare

Sara Svanlund, vice ordförande vid Lärarnas riksförbund delar farhågorna. I en intervju för Ekot poängterar hon hur tufft regeringsuppdraget blir för skolorna.
Kommer det alls att gå? Efter lite betänketid kom hennes enkla svar:
- Nej.
Enligt Lärarnas riksförbund har sju av tio lärare ingen utbildning alls i programmering. Men redan i höst ska alltså det alltså införas i matematik- och teknikämnena. Redan från årskurs ett.
Linköpings universitet drar sitt strå till stacken med flera kurser framför allt riktade till verksamma lärare.

Pedagogiska visioner

Fredrik HeintzFörhoppningsbaserade drömmar, så vill alltså Lars Björklund sammanfatta läget.
Fredrik Heintz, lektor i datavetenskap vid IDA, Institutionen datavetenskap, håller bara delvis med om det.
- Om några ska hålla sig med pedagogiska visioner är det väl politiker och skolledare, kontrar han.
- Men skolorna verkar i allmänhet ha hoppat lite väl sent på tåget för att klara uppgiften.

En fråga om demokrati

DatorskärmarDatorskärmar, hackersÄndå behövs kunskapen.
Gigantiska datasystem har byggts upp för snart sagt allt från samhällsservice till facebook, bank- och börssystem, kundregister och till manipulering och intrång.

Hur många förstår hur datasystemen påverkar våra liv? Och klarar ett kritiskt förhållningssätt?
- Det är inget mindre än en demokratifråga, säger Fredrik Heintz och Lars Björklund håller med.

Utvecklar datalogiskt tänkande

Två pojkar programmerarProgrammering Det finns en rad förväntningar knutna till de nya inslagen, kanske främst hos skolverket, politiker och skolledare.
Bland annat tron att eleverna utöver den obligatoriska programmeringen utvecklar ett datalogiskt tänkande, användbart i många sammanhang.
   
Det är Fredrik Heintz som för flera år sedan myntade begreppet utifrån engelskans Computational Thinking och den svenska termen datalogiskt tänkande används idag allmänt.
Det är en generell teknik för problemlösning, som bland annat ger kunskap om hur problem kan brytas ned i mindre delar.
- Det är ett brett tänk som jag tror i bästa fall kan användas i alla skolämnen, om än på lite olika sätt. Det som är svårt är att gå från specifika exempel till förståelse för de generella koncepten, säger Fredrik Heintz.

Fånga in fler elever

Även breddad rekrytering ingår i de allmänna förväntningarna.
Programmering som ett roligt verktyg i undervisningen borde öka intresset för matematik och teknik. Fler elever fångas in, även de som vanligtvis inte haft intresse för det.
- Det är också många yrkesgrupper som har nytta av ökad digital kompetens. Till exempel jurister, ekonomer eller sjuksköterskor. En grupp som ofta har alltför begränsade kunskaper är beställare av nya datasystem. De kan sällan specificera vad de vill få ut av de system som byggs upp, säger Fredrik Heintz.

Normaliserar fel och misslyckanden

Fördelen med programmeringen som nu införs är att alla elever får pröva på och lära sig grunderna, menar Fredrik Heintz som medverkat i en av skolverkets expertgrupper.
- I grunden är det enkelt att förstå, med bara en fyra, fem komponenter som byggstenar och som kan kombineras på många olika sätt. Det finns inte alltid ett rätt svar, säger han.
I nio fall av tio blir det fel någonstans. Det ingår alltså i jobbet att backa och göra om.
- Men eleverna är inte vana vid att se det som normalt, säger Fredrik Heintz.
Just normaliseringen av fel och misslyckanden kan ge eleverna användbara erfarenheter på många områden.

Komplext och kräver kreativitet

Flickor programmerarFlickor programmerar All forskning på programmering i visar att det i praktiken är väldigt komplext, påpekar Lars Björklund.

- Att lyckas få en katt att svänga vänster kan vara en kul början och ger en omedelbar bekräftelse. Men i förlängningen krävs kreativitet och att eleverna klarar att skapa algoritmer för att programmeringen ska fungera, säger Lars Björklund.

- Fram till 10-12 år tycker de flesta att programmering är kul. Men en undersökning av ett tusental tonåringar på collegenivå visade att pojkarna fortsatt gillade programmering, till exempel av spel, medan flickorna hellre ville lösa vardagliga problem som kräver en annan typ programmering.
Det är viktigt att lärarna klarar av att möta alla elevers förväntningar och inte minst på högstadiet.
- Risken är att man tappar flickorna som redan idag är i minoritet bland datavetare och programmerare, säger Lars Björklund.

Utvärdering dröjer

Deltagare i CoderDojos workshopDeltagare i CoderDojos workshopDet är också oklart hur eleverna ska bedömas.
Vilket kunnande är viktigt? Problemlösningsprocessen? Slutresultatet?
- Det är ett problem att vi skapat en situation där många, både elever och lärare, mest bryr sig om betyg och betygsättning. Kunskapen i sig får inget värde, säger Fredrik Heintz.
Ändå är det just förståelsen för hur saker hänger ihop som är nödvändig för att vi ska kunna hantera en digitaliserad värld.
- Det här är tredje gången under de senaste 40 åren som programmering införs i skolan. Satsningarna har tidigare alltid fasats ut, kanske blir det annorlunda nu med obligatorisk undervisning. Denna gång kommer teknik- och matematikdidaktiker också att följa utvecklingen, säger Lars Björklund som arbetar med att ta fram en kompetensutvecklingsmodul i digital kompetens åt skolverket.

 

Grundläggande programmering med matematikdidaktisk inriktning, 7.5 hp

Grundläggande programmering med teknikdidaktisk inriktning, 7.5 hp

 


Senaste nytt från LiU
Visa/dölj innehåll