16 november 2025

Hur påverkar kultur, språk och berättelser medicinsk praktik – och varför är dessa perspektiv avgörande i allt från pandemiberedskap till reproduktiv teknologi? Frågorna stod i centrum när forskare från hela Norden samlades vid Linköpings universitet för CMHB:s Visionary Day.

Personer sitter runt ett konferensbord i ett modernt mötesrum och diskuterar under CMHB:s Visionary Day. En stor skärm syns i bakgrunden.
Diskussioner om hur humaniora och medicin kan samverka för att möta framtidens vårdutmaningar under CMHB:s Visionary Day. Fotograf: Jenny Widén

Centrum för medicinsk humaniora och bioetik (CMHB) är en tvärvetenskaplig forskningsmiljö vid Linköpings universitet som samlar forskare från humaniora, samhällsvetenskap, medicin och vårdvetenskap. Målet är att fördjupa förståelsen av människans villkor i medicinska sammanhang, med fokus på etik, erfarenhet, kultur och samhälle.

En man sitter i en soffa och samtalar med en annan personFotograf: Jenny Widén
Eivind Engebretsen lyfter fram medicinsk humaniora som en nödvändighet för en mer empatisk och hållbar vård.
Medicinsk humaniora – en nödvändighet i framtidens vård

Bland de inbjudna talarna fanns Eivind Engebretsen, professor vid Universitetet i Oslo, och Stine Willum Adrian, professor vid Universitetet i Tromsø. De betonade båda vikten av att medicinsk humaniora inte ses som ett komplement till medicinen, utan som en förutsättning för att förstå komplexa frågor om hälsa och teknik.
– Under pandemin handlade det inte bara om vacciner och hälsosystem – lika mycket om tillit och berättelser. Kultur och värderingar är centrala för att lösa globala hälsoproblem, säger Eivind Engebretsen, som lyfte fram begreppet narrative preparedness – att bygga förtroende genom berättelser som en del av beredskapsarbetet.

Två personer sitter i en lounge och pratar, med mjuka stolar och fönster i bakgrunden.Fotograf: Jenny Widén
Stine Willum Adrian reflekterar kring teknikens etiska gränser och hur olika perspektiv kan bidra till ansvarsfull utveckling.
Teknologins etiska gränsdragningar

Stine Willum Adrian forskar om reproduktiv teknologi och dess sociala konsekvenser. Hon menar att varje teknisk innovation för med sig nya etiska och existentiella frågor.
– Teknologier som hjälper människor att få barn är fantastiska, men de skapar också nya utmaningar. Hur hanterar vi relationer efter spermadonation, eller DNA-test som avslöjar hundratals genetiska släktingar? Det är frågor medicinen inte kan besvara ensam, säger hon.

Att översätta mellan världar

En central fråga under dagen var hur humaniora och medicin kan mötas i praktiken. Eivind Engebretsen ser translation – översättning – som en nyckelmetafor.
– Humaniora kan bidra till bättre översättning av medicinsk kunskap genom att förstå vilka språk och kulturer som är involverade. Kunskap överförs aldrig rakt – det händer alltid något på vägen, säger han.

En dag för reflektion och gemenskap

För Kristin Zeiler, föreståndare för CMHB, är Visionary Day en möjlighet till reflektion och inspiration för forskarkollektivet.
– Visionary Day är en dag då vi tillsammans kan reflektera över vad vi gjort hittills och vad vi vill göra framöver. Vår förhoppning är att dagen ska vara inspirerande och teambyggande, och ge möjlighet att lära mer om vad som händer inom fältet, säger hon.

Hon berättar att årets tema fokuserade på Norge.
– Vi ville stärka relationer till våra närmaste grannländer, särskilt med tanke på våra liknande men ändå delvis olika hälso- och sjukvårdssystem. Förra året presenterade kollegor från Danmark sin forskning, och i år stod Norge i fokus. Det var verkligen intressant att få ta del av det arbete som pågår där, säger hon.

En person sitter vid ett bord med dokument och anteckningar framför sig, i en ljus miljö.Fotograf: Jenny Widén
Liucija Adomaite ger perspektiv på fältets utveckling och hur forskning och praktik kan mötas.
Perspektiv på fältets utveckling

Liucija Adomaite, doktorand vid Institutionen för Tema och medlem i CMHB, uppskattade möjligheten att diskutera fältets identitet och framtid.
– Det är inspirerande att se hur våra skandinaviska kollegor arbetar. Diskussionen om hur mycket medicin och hur mycket humaniora som finns i Medical Humanities visar hur dynamiskt fältet är, säger hon.

Hon lyfter särskilt fram samtalen om Translational Medical Humanities och hur tvärvetenskapliga samarbeten öppnar nya forskningshorisonter.

Kontakt

Senaste nytt från LiU

En man och en kvinna i slöja sitter och pratar vid ett bord inne på biblioteket. De har böcker och datorer på bordet.

1 000 yrkesverksamma har tagit lärarexamen genom VAL

Över 1 000 yrkesverksamma har de senaste tio åren tagit lärarexamen genom vidareutbildningen VAL vid LiU. Regeringens satsning har gjort det möjligt för personer som arbetat i skolan utan examen att studera vidare och bli legitimerade lärare.

Professor Maria Brandén framför en dörr.

Slump och samband – så blev Maria Brandén sociolog

Sociologen Maria Brandén studerar samhället ur fågelperspektiv. Som ledare för Institutet för analytisk sociologi vid Linköpings universitet vill hon skapa forskning som påverkar viktiga politiska beslut.

Två kvinnliga studenter.

Startups möter försvarsindustrin i prisat exjobb

Startup-företag står för snabbhet och nya, smarta lösningar. Hur matchar det med tillverkningsindustrin? Civilingenjörerna Matilda Kristensen och Silje Graarud får Christer Giléns stipendium för sin masteruppsats.